Vad behöver eleverna egentligen lära sig?
80 procent av finländarna tycker att ekonomisk kunskap borde vara ett obligatoriskt ämne i grundskolan.
Det finns många fler ämnen man kunde lägga till den listan.
Ett europeiskt barn tillbringar 5–6 timmar om dagen, 180–190 dagar om året i 8–12 år i skolan. Det är mycket tid. Tid som inte bara formar barnet utan också förbereder hen för vuxenlivet.
Vad som ingår i undervisning, och vad som således anses viktigt för våra barn att behärska och förstå, stipuleras av det strategiska EU-programmet om utbildning. I programmet identifieras behovet av ett livslångt lärande.
Förutom akademiska färdigheter bör barn lära sig praktiska färdigheter för sin vardag, såsom hushållning, matlagning, diverse hantverksfärdigheter och första hjälpen-kunskaper.
Utbildningsstyrelsen i Finland konstaterar att den grundläggande utbildningen ska handla om både fostran och om undervisning. Målet är att stödja elevernas tillväxt som människor och samhällsmedlemmar och att lära ut nödvändiga kunskaper och färdigheter.
Men hur pass uppdaterade är vi om vad som upplevs nödvändigt och vad som krävs för ett vuxenliv?
”Jag vill bli journalist . Varför behöver jag lära mig om flodkulturer och hur man räknar ut arean på en cirkel? Jag skulle ha mycket mer användning av att veta hur man hyr en lägenhet eller hur man köper en bil. Skolan fungerar nästan exakt likadan som för 100 år sedan. Den är optimerad för barnen för länge sedan. Nu när världen har förändrats på nästan alla sätt måste innehållet i vad vi lär oss också göra det.”
Det skriver elevsignaturen ”Isak” i en insändare i lokaltidningen Mitt i Stockholm.
Och han är inte den enda som höjer sin röst om vad han själv och andra barn har nytta av att lära sig.
Företagsvärlden ropar efter mer teknik och teknologi i skolorna för att säkra behovet av kunniga och kreativa arbetstagare som kan komma med in i den nya automatiserade tidsåldern. De vill se att elever inte bara lär sig hantera dataprogram och maskiner, utan kan skapa dem och kontrollera dem genom bland annat kodning.
”Tanken bakom att integrera teknik och innovation i alla ämnen handlar om att riva ner barriärerna mellan de traditionellt uppdelade ämnena, eftersom det ena är en förutsättning för det andra”, säger Søren Peter Dalby Andersen till tidningen Grundskolan.
Andra efterlyser mer emotionell intelligens på schemat. I ett flertal länder används meditation och avslappningsövningar frekvent i skolor samt dagisar och har konstaterats hjälpa för att både förbättra koncentration och hantera konflikter. Även på Åland finns det initiativ till en emotionell utvidgning av den klassiska läroplanen i form av en guide kallad livskunskap som fokuserar på just mental träning och reflektion.
”Framgång i livet i form av att lyckas i skolan, få kamrater, kunna samarbeta med andra, bli anställd, studera vidare, bilda familj, och vara i god psykisk och fysisk hälsa, undvika missbruk och hålla sig borta från kriminalitet – allt detta hänger samman med utvecklingen av sociala och emotionella färdigheter”, säger psykologen Lars Löwenborg till Ytterjärna Forum.
I liknande banor föreslås träning i empati samt konflikt- och stresshantering, livskunskap som hjälper även utanför arbetsliv och studier.
Det finns de som förespråkar mer kreativitet och motion, inte bara för det egna välmåendet utan också för att stimulera inlärningen av andra ämnen. Forskning visar på att estetiska ämnen samt fysisk aktivitet underlättar bland annat språklig inlärning och matematik.
Och på tal om matematik så tycker en stor del av finländarna att den ska utvidgas mer praktiskt i skolan. Enligt en undersökning gjord av Börsstiftelsen i Finland säger hälften av deltagarna att man ska minska på religionsundervisningen och istället lära ut grunderna i ekonomi.
Sen finns det förstås de som gärna ser att barn ska lära sig självhushållning och att reperara samt laga bruksföremål och kläder i sann hållbarhetsanda.
Det finns lika många åsikter som personer, men det är en viktig fråga att dryfta. Vad behöver vi för kunskaper och färdigheter för vuxenlivet och hur ska vi bäst skapa utrymme för dem i skolan? Kanske det kunde vara fog för en samhällsdiskussion även på Åland om vad ålänningarna anser vara viktigt för det livslånga lärandet.
Den nya grundskolelagen är förvisso under behandling, men en dylik diskussion kunde ge intressanta fingervisningar för framtida läroplansutveckling.
