Vad är borgerlig politik på Åland?
Ålands politiska landskaps kallas ofta borgerligt. Men hur borgerlig är den i dag?
Hur mår den åländska borgerligheten i dag? Den frågan kan man ställa sig efter oppositionen i förra veckan friade till Moderaterna med en borgerlig regering. Traditionellt har borgerlig politik på Åland inneburit personlig frihet och möjligheten för invånarna att fatta sina egna beslut. Ekonomisk borgerlig politik kokar ner till att utgifterna inte ska överstiga inkomsterna. De kommunala skatterna ska sänkas.
Oppositionens frieri var oseriöst eftersom den endast erbjöd poster men ingen politisk agenda. Ålands framtids partiledare Axel Jonsson understryker gång på gång att Moderaterna tackade nej till ett borgerligt alternativ. Det stämmer inte eftersom två av tre friare inte per automatik kan klassas som borgerligt.
Obunden samling har per definition ingen genomgående ideologi, även om partiets främsta politiker ofta haft en borgerlig profil. I valprogrammet 2015 nämns inte ens ordet borgerlig. Det enda partiet som hittills varit konsekvent i sin borgerliga politik är Ålands framtid.
För Centern är bonden lika viktig som ensamförsörjaren är för Socialdemokraterna. Det har lett till att Centern valt att stötta primärnäringarna i en större utsträckning än andra partier. Några effektivitetskrav på kommunerna för att få landskapsandelar vill partiet inte ställa, utan hänvisar till att kommunerna vet bäst när de inte längre klarar av att stå på egna ben. Kommunernas valfrihet kan ses som borgerlig, men inte synen på ekonomin. Under budgetdebatten har Centern, genom sina budgetmotioner, velat öka utgifterna snarare än minska. Till de borgerliga centerpolitikernas försvar ska ändå sägas att den enskilt största inbesparingen stod infrastrukturminister Veronica Thörnroos (C) för när hon privatiserade skärgårdstrafiken under den förra mandatperioden. Nu vill Centern privatisera vägarna och vägunderhållet.
Poängen är att Centern inte är så borgerlig som den gärna vill framstå.
Inte heller Moderaterna har fört någon utpräglad och visionär högerpolitik i regeringen Sjögren eller regeringen Gunell. En del av den ideologiska avsaknaden beror på att landskapet inte har behörighet inom skattepolitiken. Men det är inte hela sanningen. Moderaterna har hittills inte behövt föra en uttryckligt borgerlig politik eftersom landskapets ekonomi varit bra. I årets budget lyckas man minska underskottet för första gången. Man ökar ÅHS självfinansieringsgrad, men vad vill man att ÅHS ska erbjuda på sikt? Den borgerliga politiken på Åland syns främst i kommunerna på grund av skattebehörigheten och kommunernas möjlighet att bolagisera.
Oavsett var man står på den politiska skalan hade Åland mått bra av en bredare diskussion om borgerlig politik. Det är synd att moderaterna inte tog chansen i samband med årets ordförandeval. Det hade varit intressant att se ordförandekandidaterna berätta om sina visioner. Det hade höjt intresset för partiet och vitaliserat den politiska debatten. Hade partiet arrangerat en debatt hade man kunnat fokusera på andra sakfrågor än kommunstruktureformen, en fråga som i dagsläget kidnappar alla politiska debatter.
I dagspolitiken saknas ofta det långa perspektivet och visionerna. Hur vill det borgerliga partierna att Åland ser ut om tio år? Hur ska Åland ta sig dit? Vill de borgerliga politikerna ha beskattningsbehörigheten? Hur ser en modern borgerlig politik på Åland ut?
Diagnosen blir därför att det borgerliga blocket är tämligen visionslöst ur ett ideologiskt perspektiv. Medicinen? Mera debatt om politiska sakfrågor.
