DELA
Foto: WHO
Bilden visar spridningen av covid-19 globalt, ju mörkare färg desto fler registrerade fall.

Vaccinbunkring är både osolidariskt och kontraproduktivt

När världen förbereder sig för massvaccineringar mot coronaviruset uppstår en rättvisefråga: vem ska ha tillgång till vaccinet?
Rikast och störst, verkar vara det sorgliga svaret.

Nyheterna om möjlighet till massvaccinering mot coronaviruset har mottagits med glädje och lättnad. Det gäller dock, i nuläget, långt ifrån hela den globala befolkningen.

Enligt en utredning gjord av aktivistgruppen People’s Vaccine (där bland annat Amnesty International, Frontline AIDS, Global Justice Now och Oxfam ingår) har rika länder lagt beslag på drygt hälften av alla vaccindoser det kommande året. Dessa länder motsvarar ungefär 14 procent av den globala befolkningen. 96 procent av Pfizers och alla doser tillverkade av Moderna har köpts av den rikad delen av världen. Undantaget är Astra Zeneca som har förbundit sig att sälja två tredjedelar av sitt vaccin till utvecklingsländer.

Kanada uppges vara det land som procentuellt sett till befolkningsunderlag har bunkrat mest – landet har reserverat doser som räcker till den egna befolkningen fem gånger om. I kontrast kommer 70 av världens fattigare länder att ha tillgång till vaccin som räcker till 10 procent av befolkningen under det kommande året.

För ovanlighetens skull har den rika delen av världen drabbats hårt vad gäller antal konstaterade fall, faktiskt i större utsträckning än många fattigare länder. Generellt sett kan man säga att hela Asien och Ocenaien har klarat sig relativt lindrigt undan om man utgår från befolkningsmängd. Den afrikanska kontinenten är bäst i klassen, mycket tack vare tidiga insatser mot virusspridningen.

Hur stor del av fall som inte har registrerats verkar det dock inte finnas någon klar uppfattning om, men större antal covid-dödsfall verkar inte ha missats enligt den afrikanska unionens hälsoorganisation Africa CDC. Sämst har den amerikanska kontinenten klarat sig, tätt följt av Europa.

Att räkna antal fall ger dock långt ifrån en heltäckande bild av läget. Precis som på Åland, där fallen hittills har varit få, känns effekterna ändå av i form av ett stort ekonomiskt tapp. Eill exempel förlorade Sydafrika 2,2 miljoner arbetstillfällen under de första pandemimånaderna och i många länder som har infört hårda restriktioner lider befolkningen, som i många fall helt saknar marginaler, av den ekonomiska nedgången.

För första gången på 30 år räknar FN:s utvecklingsorgan, UNDP, att den globala mänskliga utvecklingen (ett mått som kombinerar utbildning, hälsa och levnadsstandard) kommer att bli negativ.

– Världen har sett många kriser under de senaste 30 åren, inklusive den globala finanskrisen 2007–09. Var och en har slagit hårt mot mänsklig utveckling, men totalt sett har de globala utvecklingsvinsterna ökat år för år, sade UNDP-chefen Achim Steiner i maj i år.

Världens behov av vaccin mot covid-19 kan inte tillgodoses av ett fåtal aktörer med patent på sina mediciner. När vaccintillverkarna dessutom har fått över fem miljarder dollar av offentliga medel i stöd för att ta fram vaccinen bör man, likt People’s Vaccine föreslår, öppna upp patenten för att ge flera tillverkare möjlighet att börja tillverka en testad och säker produkt.

Det är förstås lätt att bli besviken på den bristande solidariteten, på brutna löften om att rika länders agerande inte får försämra för utvecklingsländer eller på det lavinartade utvecklingstappet globalt. Men faktum kvarstår att vi inte kommer att bli av med pandemin om inte hela världen får tillgång till botemedlet.

 

Tack för att du väljer Nya Åland!

Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.

Välj belopp