USA är inte längre en demokrati – finns skäl att se upp också här

DELA

    Donald Trump hyllas på många håll för sin insats i framverkandet av deklarationen om vapenvila mellan Israel och Hamas. Den omfattande lättnaden och det gryende hoppet om ett möjligt slut på den humanitära katastrofen får dock inte skymma det faktum att Trump samtidigt i raketfart förvandlat den fria världens demokratiska bastion till en autokrati. Innebörden och de möjliga konsekvenserna är oerhörda och svåra att ta in.

    Att demokratin i USA är hotad och under nedmontering har visserligen påpekats otaliga gånger tidigare: i våras rapporterade till exempel flera medier via TT att över 700 amerikanska statsvetare gjort bedömningen att utvecklingen i USA gick i auktoritär riktning i högt tempo. Även denna ledarsida har återkommande lyft fram antidemokratiska tendenser och auktoritärt handlande hos Trump-administrationen.

    Ändå är det omvälvande, ja hart när omöjligt att nu ta in vidden av och den oerhörda innebörden i yttrandet: ”USA är inte längre en demokrati.”

    Varför?

    Delvis därför att yttrandet av belackare inte längre kan beskyllas bygga på ogrundade bedömningar, lösa spekulationer eller känslomässiga utspel från politiska motståndare. Nu handlar det om ett faktiskt konstaterande grundat i en enorm mängd forskningsdata, insamlade och analyserade av Varietes of Democracy (V-Dem) Institute. Det välrenommerade och världsledande internationella forskningssamarbetet, med högsäte vid Göteborgs universitet, involverar över 3 700 forskare från 180 olika länder. Utifrån ett av världens genom tiderna mest omfattande samhällsvetenskapliga dataset, bestående av över 31 miljoner kontinuerligt uppdaterade mätpunkter från 202 länder, sammanställer V-Dem bland mycket annat årliga rapporter som tar tempen på demokratins status i världen. För att kunna mäta demokratiläget så nyanserat och objektivt som möjligt, har institutet utvecklat en multidimensionell metod som tar fasta på och skiljer mellan fem olika demokratiprinciper: val-, liberal-, deltagar-, deliberativ-, och jämlikhetsdemokrati.

    Då den senaste årsrapporten presenterades i mars i år, kategoriserades USA fortfarande som ”liberal demokrati” i den översta kategorin.

    Men det var då: ”Den sista datapunkten i den mätningen var 31 december 2024, det var alltså innan Donald Trump hade tillträtt som president, berättar Staffan Lindberg, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och föreståndare för V-Dem Institute, i en intervju med Expressen (14.10.2025). Sedan gick det snabbt. Tidigt kunde forskarna se hur den nya administrationen trotsade domstolsbeslut, rundade kongressen, lade ned myndigheter och utfärdade presidentordrar som utmanade demokratin. I en rapport lyfte V-Dem i våras fram att USA inte längre kan klassas som en demokrati efter sommaren om den inslagna utvecklingen fortsatte.

    Och nu är vi alltså där. Även om vi bara befinner oss i oktober, råder det ingen tvekan om vad vårens rapport kommer visa: ”Just nu har USA med råge passerat gränsen till en autokrati […]. Vi har ju inte expertdatan för 2025 förrän i januari nästa år, men om vi hade den i dag så skulle den visa att USA inte längre är en demokrati”, säger Staffan Lindberg i intervjun med Expressen.

    Och fallet från högsta demokratinivån är stort: enligt Lindberg befinner sig USA i nuläget inte ens i en gråzon mellan demokrati och autokrati, utan placerar sig som ”elektoral autokrati” i den näst sämsta kategorin i V-Dems mätning. Ett land där det hålls val, men där det är den styrande eliten som i praktiken kontrollerar all makt. Ett land med yttrande- och pressfrihet på pappret, men där ”den som utövar sina demokratiska rättigheter kan mötas av konsekvenser”. Ett nytt Ryssland, med andra ord.

    Konstaterandet att USA inte längre utgör en fungerande liberal demokrati är omvälvande och svårsmält också på grund av de oanade konsekvenser det kan leda till. Man kan tycka vad man vill om USA:s historiska roll och agerande i världspolitiken, men faktum är att de länge utgjort en demokratisk bastion i världen. Hur kan en framtida världsordning, med ett makt- och uddlöst FN och där tre auktoritära supermakter (USA, Ryssland och Kina) styr spelreglerna, komma att se ut? Vi har redan sett hur Trump till exempel utövat påtryckningar mot Danmark i fråga om Grönland, hur han fladdrat fram och tillbaka angående Ukrainakriget och hur han vänt Nato ryggen – och vi ska komma ihåg att vi fortfarande bara befinner oss i början av Trump-administrationens mandatperiod. Framtiden ter sig minst sagt oviss.

    Samtidigt visar den exceptionellt snabba utvecklingen i USA också hur sköra demokratier överlag är. Staffan Lindberg och V-Dem, som under mer än tio år uteslutande ägnat sin tid till att studera avdemokratiseringsprocesser i världen, konstaterar att USA följer en generell utveckling. Under de senaste 25 åren, från millennieskiftet och framåt, märks ”väldigt likartade mönster” i fler än 50 länder, konstaterar Lindberg. Antalet autokratier ökar år för år, medan antalet demokratiska länder minskar – i årets rapport översteg för första gången antalet autokratier antalet demokratier i världen.

    Och det finns starka skäl att se upp även här, hos oss. Även om både Finland och Sverige stadigt placerar sig i V-Dems översta kategori som ”liberala demokratier”, påminner V-Dem om att försvagningen av demokratin ofta sker i små, små steg. Det kan handla om att företrädare för det civila samhället, som forskare och journalister, skräms till tystnad – något som också sker här i Norden.

    Det kan också handla om att folkvalda politiker skräms till tystnad och hindras i utövandet av sitt ämbete. Tisdagens nyhet att Centerpartiets partiledare i Sverige Anna-Karin Hatt plötsligt och oväntat valde att avgå efter en kortare tid på posten, på grund av just hot och trakasserier, kan härvidlag inte ses som annat än ett oroväckande tecken i tiden.