DELA
Foto: Jonas Edsvik

Upp till bevis för kollektivtrafiken

En ny kollektivtrafikslag utformas de kommande två åren.
Inför höstens val borde därför allmänna transporter segla upp som en viktig valfråga. För alla partier.

Klockan är 07.06. Bussen som går från Eckerö till Mariehamn saktar in vid hållplatsen och dörren öppnas med ett pysande ljud. I princip ingen är ombord. 16-bussen hem från stan är inte heller något att hurra för.

På 17.20-bussen är det lite livligare, men då tack vare turisterna som ska till färjan. Det pratas mycket om hur svårt det är att röra sig med kollektivtrafik på Åland, men även där det är möjligt gapar bussarna tomma. Det finns så många punkteringar i kollektivtrafiksfrågan att det är svårt att veta var man ska börja lappa. Men någon måste.

”Vi borde ha en bättre kollektivtrafik, det är en viktig åländsk fråga.” Det sade en representant för Ungdomarnas miljörörelse på Åland, UMÅ, Oscar Eriksson, i en intervju för Nya Åland.

Varken han eller de två andra föreningsaktiva som Nyan pratade med i samband med klimatdemonstrationerna, Saga Lindholm och Jonathan Vik, vill vara tvungna att förlita sig på fossildriven privatbilism. Och de är inte ensamma om att tycka det.

I Åland Gallup i april framkom att över hälften av deltagarna vill att kollektivtrafiken byggs ut med tätare turer och att den bättre ska knyta samman stad, landsbygd och skärgård. Dryga 18 procent tycker den ska vara avgiftsfri.

Enligt senaste medborgarundersökningen, som gjordes 2015, var kollektivtrafiken en av de fyra områden som Mariehamnarna tyckte att staden borde satsa på.

Det finns ett brett understöd bland ålänningarna att ta krafttag för bussfriheten. Men hittils har det varit mer ord än handling från politikernas håll.

2014 publicerade landskapet en gedigen skrift vid namn ”Kollektivtrafikutredningen” och ett år senare konstaterade en arbetsgrupp att den allmänna transporten behöver bli ”snabbare, smidigare och attraktivare”. Trots det ekar bussarna tomma och turerna är få. Inte mycket har alltså förändrats på fem år. Detta trots uttalat hållbarhetsfokus från regeringens sida och ett profilerat klimatarbete.

Socialdemokraterna har sedan beslutet att sluta med den avgiftsfria stadstrafiken 2013 profilerat sig i kollektivtrafikfrågan och anhöll senast i maj om att pengar skulle avsättas för ändamålet, men fick avslag. De har uttryckt besvikelse över att kollektivtrafiken verkar vara en ideologisk fråga. Men nu verkar det som att fler partier är med på samåkningsbollen.

Liberalerna har inför valet sagt att man vill förbättra kollektivtrafiken med fokus på tätortsaxeln Mariehamn – Jomala – Godby och Hållbart Initiativ listar ”moderna transporter”, inkluderande bilpooler och samåkning, som ett av sina löften. Obundna understöder inte en återgång till en avgiftsfri stadsbuss, men konstaterar att kollektivtrafiken är viktig och behöver utvecklas.

Ålands framtid säger att det inte är ett ämne de diskuterar frekvent, men att det behövs fler turer. De ställer sig dock frågan om hur det ska finansieras.

Moderaterna vill ha en fungerande trafik till rimliga kostnader och säger sig vara öppna för konstruktiva lösningar.

Centern å sin sida har inte tagit någon officiell ståndpunkt i frågan, men tycker att det borde tillsättas en parlamentarisk kommitté för att komma till en gemensam linje.

Åländsk demokrati har genom Stephan Toivonen avböjt att kommentera.

Nuvarande lag för kollektivtrafiken är från 1976 och är i flera avseenden föråldrad. En ny träder i kraft den första september i år. Men mycket hänger ännu i luften gällande form och förverkligande. Man håller just nu på att utforma ett trafikförsörjningsprogram som kan ta drygt ett år att färdigställa.

Under en övergångsperiod på två år gäller ännu den gamla lagen. Under denna tid är alltså politiskt initiativ värdefullt. Det finns en möjlighet att skapa en modern, sporrande och behovsanpassad kollektivtrafik på Åland, en som får ålänningarna att vilja ta bussen istället för bilen.

Kanske är sjuans linje från Eckerö om två år fylld med glada pendlare som ser fördelarna med en förmålig och tillgänglig kollektivtransport. Eftersom deras politiker möjliggjort det.