Upp till bevis, Ålandsministern
Ålands- och tillika justitieminister Anna-Maja Henriksson (SFP) kom till Åland med ett tydligt besked: det är nu eller aldrig för den nya självstyrelselagen. Frågan är om uttalandet är ett hot eller en välmenande uppmaning.
I mer än tio år har processen kring den nya självstyrelselagen pågått, och visst har det gjorts framsteg: det främsta vårt nya ekonomiska system.
Många hoppades att det skulle blir lättare efter det. Bara små hinder kvar på vägen mot en modern självstyrelselag – en fin 100-årspresent till Åland.
Men fortfarande finns stora knäckfrågor kvar. Knäckfrågor som är så stora att hela revisionen vacklar.
Varken lantrådet eller Ålandsministern vill gå in i detalj på vilka dessa frågor är, vilket förstås har sin förklaring i att förhandlingar ännu pågår. Klart är i alla fall att de storslagna tankarna om det utökade åländska självbestämmandet som ordförandena för Ålandskommittén – tidigare riksdagsledamot och talmannen Gunnar Jansson och president Tarja Halonen – presenterade i slutbetänkandet 2018 har skalats ner till nästan oigenkännlighet.
Det nya förslaget till självstyrelselag leder inte till en stor förbättring av dagens system, knappast heller några stora förändringar.
Förklaringen till Henrikssons brådska är att mandatperioden snart är över. För att lagen ska godkännas av två riksdagar behöver den nuvarande troligtvis vara en av dem. Det finns dessutom en oro på rikssidan för att nästa regering kommer att bestå av Sannfinländarna och Samlingspartiet, och att intresset för Ålandsfrågor mycket väl kan svalna.
Men det går också att tolka uttalandena som att Åland nu snabbt behöver göra eftergifter för att få sin nya självstyrelselag. Att använda tidspress som påtryckningsmetod vid förhandlingsbordet sätter båda parterna i en ännu knepigare sits – vilket knappast gynnar Åland.
Den nya lagen måste trots allt skapa förbättringar. En bred politisk majoritet på Åland ställer sig knappast i nuläget bakom en ny självstyrelselag som den anser innehåller för små förbättringar, eller i värsta fall försämringar.
Det är sura miner i kulisserna – det politiska missnöjet med självstyrelselagen på Åland är ett problem för nuvarande landskapsregering.
Upprördheten kretsar delvis även kring det faktum att lagen, med landskapsregeringens godkännande, har gått ut på remiss. Det kan tolkas som att Ålands landskapsregering har gett sitt godkännande till nuvarande lagförslag. Det leder också till en försämring av Ålands förhandlingsposition gentemot riket när tvistefrågor fortfarande är öppna. Att Åland dessutom blev en remissinstans bland alla andra kan tolkas som en nedgradering av Ålands status.
Varken talmanstrion eller självstyrelsepolitiska nämnden träffade Ålandsministern under hennes besök i veckan. Varför är fortfarande oklart men talmannen hänvisade i gårdagens Nya Åland till att landskapsregeringen för Ålands talan när det kommer till den nya självstyrelselagen. Två tänkbara förklaringar är att det var en missnöjesmarkering mot hur arbetet fortskrider eller att det var ett försök att distansera lagtinget från den pågående processen med självstyrelselagsrevisionen.
Ålandsministerns uttalanden om ˮnu eller aldrigˮ kräver att hennes egen regering också höjer sig i arbetet med att få en ny självstyrelselag. Landskapsregeringen behöver troligtvis få med sig vinster i åtminstone några av de tvistefrågor som finns kvar för att hitta en bred majoritet för förslaget, trots avigheten på de finländska ministerierna.
Flera personer med insyn i processen gör bedömningen att chansen är 50–50 att vi får en ny självstyrelselag. Det är svårt att säga i dagsläget vad ett misslyckande faktiskt skulle innebära, både inom den åländska politiken och i relationen med riket.
Klart är i alla fall att självstyrelselagen är hetare än på länge.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
