Ungdomar, vi ska göra bättre
Det är de unga som drar det kortaste strået i coronakrisen.
Berövade på jobb, ekonomisk bärkraft, en välmående miljö och framtidstro stegar de in i en vuxenvärld som måste kunna säga ”Vi lovar, vi ska göra bättre”.
Ångest, svårigheter att koncentrera sig och en ovilja att njuta av dagliga aktiviteter. Det plågar unga under 25 år, enligt en omfattande studie av YouGov.
En tredjedel av de 6 000 unga som tillfrågades i enkäten har förlorat sina jobb under pandemin, detta jämfört med en sjättedel av äldre vuxna. Nästan hälften av respondenterna har ändrat sina karriärplaner sedan nedstängningarna började av rädsla för att pandemin också ska stänga ned framtida jobbmöjligheter. Tidigare studier har konstaterat att unga som lider av psykisk ohälsa känt sig mer ensamma under coronakrisen och att pandemin förvärrat mångas situation.
Senaste arbetslöshetsstatistiken från Åsub visar att också på arbetsmarknaden har de unga drabbats värst. Det relativa arbetslöshetstalet för åländska ungdomar under 25 år var 14,8 procent, jämfört med 5,0 procent i augusti ifjol.
Våra ungdomar lider. När man planerar och förbereder inför samhällets nystart måste deras behov finnas i kärnan av satsningarna. Men vi måste också ta ansvar för den värld som vi lämnar över till denna nästa generation.
Klimatkris. Ökande psykisk ohälsa. Utarmning av den ekologiska mångfalden. Sämre välfärd.
Det är inte en rolig present vi ger till de unga som tar steget in i vuxenlivet. Förutom omställningen det innebär att bli myndig och ta större ansvar för sitt liv så måste dagens unga vuxna även oroa sig för miljön, klimatet, sitt välmående och pensionsbördan vid sidan av de ständiga vuxenfrågorna om familj och karriär (även om allt fler unga verkar överge konceptet karriär till förmån för arbeten som känns givande och meningsfulla, gott så).
Men inte ens de traditionella frågorna är enkelt besvarade. Och till stor del är de anhängiga av de andra problemen som ungdomen dryftar. Det är exempelvis inte alla som känner att de har råd att skaffa familj, eller så är de oroliga för miljökatastrofer som kan definiera framtida generationers liv. Kraven på utbildning har ökat markant och så även generellt kraven på de unga arbetstagarna.
”Mina föräldrar har sagt att de hade det mycket lättare”, säger Charlotte Lindberg om sommarjobbsjakten i en artikel i Svenska Yle.
I Finland ser vi en verklighet där vi för första gången har en generation som kommer få det sämre ställt än den som kom före.
Upplysningstidens löfte om en bättre värld verkar ha kommit till ett abrupt stopp. Men kanske är det dags att ge ett nytt löfte till våra barn. En om en hållbar, rättvis och harmonisk värld.
”Vi måste agera nu. Vi måste bete oss som man gör i en akut kris och göra något, och inte bara prata om att göra något.”
Det konstaterade Greta Thunberg på plats i Helsingfors 2018 på klimatmarsch. Ett par månader senare hade den första skolstrejken för klimatet i Finland fötts. De strejkande ungdomarnas krav har väckt både beundran och irritation. Men deras kamp för klimatet kan appliceras på många andra av de frågor och orosmoment som som hotar vid horisonten.
”Vi vill ha förändring och att vi vill att vår framtid säkras”, säger en av de finländska skolstrejksinitiativtagarna Joanna Fuhrmann till Hbl.
Genom den så kallade Fridays for future rörelsen har många unga fått en röst och en plattform.
När man väl hittat sin röst är det svårt att tysta den, något alla trötta vuxna borde vara glada för. För de senaste åren är det de unga som stått för inspirationen, ambitionen och hoppet. Inte bara när det gäller att tackla den miljömässiga och planetära kris vi står inför, utan också den sociala och samhälleliga.
Men det är allt för enkelt att lämna över ansvaret på de unga. Speciellt då de just nu i hög grad är arbetslösa, oroliga och ångestfyllda.
”Det är en ganska deprimerande tid”, konstaterar 25-åriga Erika Curbelo i The Guardian.
Ungdomarna har redan i flera år höjt sina röster för förändring. Nu är det upp till oss att säkra deras framtid. Vi måste lova att göra bättre.
