DELA

Ungas engagemang är en tillgång

Aktiva och engagerade ungdomar finns överallt men då partierna inte kan locka dem till sig har vi i längden ett allvarligt demokratiproblem.
Ibland beskylls dagens ungdom för att vara en lat, curlad och oengagerad generation. Annat var det förr, sägs det. Med fingrarna fastklistrade i elektroniska prylar, slötittandes på diverse Youtube-klipp, bryr de sig inte om sin omvärld.

Faktum är att färre och färre unga engagerar sig partipolitiskt – men betyder det att de struntar i samhällsbygget?

Nej, verkligen inte.

Kanske är det de unga, så kallade “millennials”, som till sist kommer att skapa en rörelse stark nog för att få till en skärpning av USA:s vapenlagar.

Sannolikheten till detta är begränsad. Den amerikanska vapenlobbyn National Rifle Association (NRA) är en stor maktfaktor med sitt stora inflytande över kongressen.

Nio av tio dagar sker en masskjutning i USA. Med jämna mellanrum möts vi av svarta rubriker om ännu en skolskjutning på en amerikansk skola eller universitet. Vi minns sorgen och ilskan efter skolskjutningen i Sandy Hook Elementary School i Newtown år 2012. De flesta av offren var små barn. President Obama grät, men vapenlagarna bestod.

Men eleverna och överlevarna efter skolskjutningen den 14 februari i Parkland, Florida har bildat en rörelse att räkna med. Celebriteter har anslutit sig och NRA har förlorat sponsorer och partners.

För drygt två veckor sedan demonstrerade hundratusentals personer i Washington D.C. med hundratals systerdemonstrationer världen över för skärpta vapenlagar.

Om de unga väljarna lyckas mobilisera sig och locka sina jämnåriga till att gå till valurnorna, som traditionellt är den åldersgrupp som oftast stannar hemma på valdagar, så finns det en chans. De ungas enträgna kamp kan bli en vändpunkt.

Unga ger hopp i USA men också på hemmaplan. I Sverige sittdemonstrerade rörelsen Ung i Sverige vecka efter vecka mot utvisningarna till Afghanistan. Många unga engagerade sig i Metoo-rörelsen. Ungt engagemang finns överallt också här på Åland, det är bara att lyfta blicken och se sig omkring.

I Sverige anger 42 procent av de tillfrågade ungdomarna mellan 15 och 24 år att de har ett stort intresse för politik. 14 procentenheter mer än år 2002. Däremot är förtroendet för politiska partier rekordlågt. Med andra ord: många bryr sig om politiken men känner ingen tilltro till det partipolitiska etablissemanget.

Miljöfrågor ligger högt på agendan hos många unga. De vill ha mindre snack och mer verkstad – de ändrar sina vanor och slopar köttet till en högre grad än de flesta vuxna. De engagerar sig ideellt, där de känner att de har möjlighet att påverka.

Partierna måste ta dessa tendenser på största allvar. Med färre och färre som vill engagera sig politiskt urholkas vårt politiska system. De måste bli bättre på att lyssna och inkludera.

Se de unga som den resurs de faktiskt är och satsa på frågor som är viktiga för dem.