Unga har inte monopol på engagemang
Med Greta Thunberg i spetsen var klimatkrisen ett hett diskussionsämne i den offentliga debatten före pandemin. I allmänhetens ögon verkar engagemanget från skolstrejksrörelsen nu ha svalnat. Men är det verkligen bara de unga som ska driva samhället framåt?
FN:s klimatpanel IPCC släppte i början av veckan en lång rapport som sammanställer över 10 000 sidor vetenskapliga studier genomförda av över 1 000 forskare. Enligt rapporten riskerar vi bland annat att få mer extremväder och skada naturen på många sätt som följd av människoorsakade klimatförändringar.
Lyckligtvis kan de allra värsta effekterna av klimatförändringarna fortfarande förhindras enligt IPCC. För att det ska ha framgång krävs det att koldioxidutsläppen minskar med två tredjedelar redan till år 2035. FN:s generalsekreterare Antonio Guterres säger rent ut att man måste sluta med fossila bränslen. Senast år 2040 måste världens rika länder sluta använda kol, olja och gas. Samma år måste också utvecklingsländerna ställa om och sluta använda kol och senast år 2050 bör utvecklingsländerna nå nettonollutsläpp.
Innan pandemin var det ingen som missade klimatkrisen i den offentliga debatten. Skolstrejker för klimatet ordnades globalt och den unga skolstrejkaren Greta Thunberg blev en superkändis. Hon och andra unga ledare bjöds in till konferenser världen över och rörelsen uppmärksammades givetvis av media. Rörelsen fick politiska följder och gav en skjuts till gröna partier och andra likasinnade politiker.
Enligt miljöministeriets klimatbarometer tog många till sig budskapet. Inför förra riksdagsvalet år 2019 önskade 70 procent av finländarna att klimatkrisen skulle vara en av regeringens prioriteringar. Samtidigt uppgav 44 procent av de som svarade på enkäten att de röstade på en kandidat som aktivt arbetar för klimatet. Inför årets riksdagsval har entusiasmen avtagit en aning. De som nu önskar se klimatkrisen som en prioritet är fortfarande en majoritet på 61 procent och de som uppger sig rösta på en klimataktiv kandidat har sjunkit till 32 procent.
I allmänhetens ögon verkar också det unga engagemanget svalnat och en mer allmän passivitet har kommit som en följd. Ingen stor skolstrejk har ordnats sedan år 2019. Men igår kunde vi se en glimt av aktivisternas återkomst då Greta Thunberg och 600 andra ungdomar meddelade att de stämmer den svenska staten för att inte ha uppnått klimatmålen.
Säkerligen är det många som jublar över att se att de unga klimataktivisterna är tillbaka. Men kan vi verkligen lägga en så pass stor fråga som klimatkrisen på ungdomarna och förlita oss på deras drivkraft?
När det kommer till stora utmaningar smyger sig lätt en passivitet in. Man låter någon annan med driv sköta saken. Men ett passivt samhälle saknar livskraft. Ett levande samhälle genomsyras av aktiva invånare i alla åldrar. Ett levande samhälle är rotat i gräsrötter som engagerar sig på olika sätt, ofta genom frivillig verksamhet som föreningar.
Tredje sektorn är inte bara de tjänster de skapar eller de frågor de driver. Det största värdet ligger i det folkliga engagemanget som fångas upp och den mening de frivilliga finner. Om man inte ser ett egenvärde i ett aktivt samhälle kan man vända sig till de positiva fysiska och psykiska hälsoeffekter ett socialt engagemang och sammanhang ger.
Alla behöver och kan inte ha samma hjärtefrågor, eftersom vi är olika. Men de alldra flesta bryr sig om någonting. Vi bryr oss om våra familjer, om barnens utbildning och hälsa, om en hobby eller om större ideal. Ändå förblir många passiva och ensamhet är ett stort folkhälsoproblem. Många låter sig distraheras av arbete och vardag och hinner inte ta sig tid att göra det man verkligen vill. Vi hinner inte skapa konst även om vi vill, vi hinner inte läsa och vi vågar inte engagera oss i samhället.
Vi ska nog inte överlåta allt engagemang till ungdomar med drivkraft. Vi ska låta dem inspirera oss till att ta vara på den låga vi har för något vi önskar göra eller se. Då kommer samhället att vakna till liv.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
