Underkänt – igen
Regeringen Sipilä får ytterligare en bakläxa för att ha glömt bort Åland.
Allt är bättre än Åland. Så ser det ut ur den finländska studentens perspektiv när hen ska välja studieort och hen funderar på frågan ur ett ekonomiskt perspektiv. Som Nya Åland kunde berätta i går beror det på att riket ändrat studiestödslagen och bostadsbidragslagen. Förändringen innebär att de enda finländska studerandena som inte kan få stöd för sitt boende på studieorten är de som bor på Åland.
Nej, riksregeringen fick ingen bra start på det nya året. Nyheten om det slopade Stryktipset hann inte ens svalna innan nästa smäll kom. Vad bidragsmissen beror på är ännu inte glasklart, men delvis beror det på att lagförslaget aldrig kom på remiss till Åland. I stället fick landskapsregeringens tjänstemän veta om förändringen via ett pressmeddelande. De åländska politikerna gjorde sitt bästa men ändringsförslagen beaktades inte utan lagen klubbades innan frågan om var löst. Det är inte god förvaltning och en grov miss.
Riksregeringen har haft otroligt bråttom i många frågor. Det här är ytterligare ett exempel. Att agera på det här sättet är varken ändamålsenligt eller kostnadseffektivt. Då blir det en pinsam bakläxa.
Den allvarligaste med lagen är att den hotar att drabbar cirka 200 studerande genom att inte erbjuda dem samma möjlighet till studiestöd. I skrivande stund fungerar många blivande studerande på var de ska söka en studieplats inför hösten. Många studerandes ekonomi är ansträngd och bidrag för boende är en väsentlig del för dem.
Som Nyan tidigare har kunnat berätta har flera åländska utbildningar svårt att locka ungdomar. Får potentiella sökande nu reda på att de inte beviljas bidrag för studier på Åland kan det säkert avskräcka flera. Skulle missen inte rättas till finns det också en stor risk för att studerande som är mitt i sin utbildning tvingas avbryta studierna på grund av ekonomiska skäl. Det är både dyrt och dumt eftersom ingen gagnas av det.
Riksregeringen har satt studerande i en ojämlik situation som tydligt strider mot grundlagen. Men krasst sagt är det inte Ålands problem eftersom det är rikets ansvar. Lagarna strider också mot den nordiska praxisen att länder och autonoma områden rår över ”sina egna” studeranden. Det är ett välutvecklat system som tjänat Norden väl i många år.
Därför är det självklart att riket ska ta ekonomiskt ansvar för de studerande som kommer från riket till Åland. I teorin skulle Åland därför inte alls behöva bry sig om att riket inte betalar ut stöd till finländska studerande som pluggar på Åland. Det är rikets ansvar. Men ska Åland fortsätta vara en attraktiv studieort måste problemet lösas fort. För Åland är 200 studerande en betydande mängd.
I dagens Nya Åland föreslår Roger Nordlund (C) i en insändare att landskapet borde satsa på en autonomiakademi som skulle fokusera på autonomin och grundlagsfrågor. Det är en bra och angelägen idé som bör få uppmärksamhet och utvecklas. På ett sådant möte kanske man inte ska diskutera bostadsbidrag, men ett evenemang kunde i alla fall påminna tjänstemän om att Åland finns och bör beaktas.
