DELA
Foto: Pressbild
Få brexit genomfört. Det var orden som fällde avgörandet. Det visar att tydlighet är avgörande inom politiken, och förstås i alla förtroendebranscher.

Tydlighet avgjorde brexitfrågan till sist

Få brexit genomfört. Det är vallöftet som avgjorde det brittiska parlamentsvalet till Boris Johnsons fördel.
Det finns en viktig lärdom att dra av valresultatet: tydlighet är nödvändigt i förtroendebranscher.

I torsdags gick britterna till val en tredje gång sedan 2015, utöver den folkomröstning vars resultat har präglat politiken, inte bara för det egna landet utan även upptagit mycket tid i Europa, de senaste tre åren.

Det gick Boris Johnsons väg och nu ser brexit ut att bli av. Med den majoritet hans Tories samlade i underhuset finns ingen chans att hans avtal inte röstas igenom inom en snar framtid.

Valet beskrevs på förhand som ett ödesval, det viktigaste valet för en hel generation. Även om det brittiska lokalvalet som avgjordes i somras resulterade i att de två stora partierna backade så var det här ett val mellan just dem: konservativa Tories och vänsterpartiet Labour. Det var ett ”vanligt parlamentsval”, inte en folkomröstning i brexitfrågan. Men valet handlade om brexit, och framför allt om att komma vidare från det dödläge som har präglat politiken i landet det senaste året där ingen sida har haft majoritet.

Och av de två stora partierna var det bara ett parti som hade ett klart och tydligt budskap. Tre ord: Få brexit genomfört. Det var politiken som premiärminister Boris Johnson sökte mandat för, och som han också fick. Tories gjorde ett bättre resultat än många hade förväntat sig, Labour ett mycket sämre.

Den främsta orsaken till valresultatet är att Labour inte lyckades formulera ett tydligt svar på brexitfrågan. I stället för att ta ställning lovade partiledaren Jeremy Corbyn ytterligare omförhandlingar av det avtal (han skulle i så fall ha blivit den tredje premiärministern som hade förhandlat om brexit) – samt en ny folkomröstning. Ett icke-svar, med andra ord.

De brittiska underhuspolitikerna har buat och skrikit på varandra i ett års tid samtidigt som resten av det politiska arbetet i princip har stått stilla. Det var dags att komma till ett avslut. Johnson erbjöd just det.

Det är anmärkningsvärt att en så avgörande fråga inte hade representation för båda alternativ. Även om de två stora partierna står långt ifrån varandra annars så vägrade de ställa sig på olika sidor i brexitfrågan. Ett parti sade nej till EU och ett parti sade ”Nja, kanske”. Det skulle ha krävts ett tydligt ställningstagande emot brexit för att valet skulle ha gett båda alternativ en rimlig representation.

Visst, Liberaldemokraterna var ett alternativ, ett parti som har profilerat sig som anti-brexit – men väljarna såg troligtvis risken för att en röst på Libdems inte skulle leda till en klar majoritet och därför bröt inte en röst på dem det dödläge i parlamentet som har gjort utträdesprocessen fullständigt förlamad hittills.

Det är fullt förståeligt att människorna var trötta på tjäbblet. Det senaste året har varit en uppvisning i att undergräva förtroende för politiska processer och politiker. Enligt SVT som tagit del av opinionsundersökningar är det enbart 16 procent av britterna som känner stark samhörighet med något parti.

Och är det någonting man ska lära sig av brexitprocessen är det att tydlighet är avgörande i politiken. Otydlighet från huvudmotståndaren Labour fick den ”röda muren”, den av tradition vänsterröstande norra delen av landet, att byta sida och rösta på Boris Johnsons parti – även om långt ifrån alla tycks vara särskilt förtjusta varken honom eller partiet.

Och även om få politiska processer blir så otroligt knepiga som brexit så finns en nyttig lärdom för alla som arbetar i förtroendebranschen. Tydlighet är a och o.