DELA
Foto: Johan Orre/Jonas Edsvik

Två konstanter i åländsk toppfotboll tackar för sig

De två senaste decennierna har åländsk fotboll befunnit sig i toppen av de inhemska seriesystemen.Hur man än ser på framtiden så finns anledning att se tillbaka på och uppmärksamma Peter Mattssons och Mikael Virtas gärningar för den åländska toppfotbollen.

Peter Mattsson gick länge sida vid sida med tränaren Pekka Lyyski och tog – 2015 efter att Lyyski tackade för sig – över rollen som ensam konstant i IFK-ledningen. Man kan räkna på lite olika sätt, men Peter Mattssons engagemang i IFK kan spåras nästan 60 år tillbaka i tiden.

Men den lilla föreningen från Mariehamn har avancerat genom ligasystemet, vunnit medaljer och knackat på dörren till den europeiska fotbollens absolut finaste rum under Mattssons år i klubben. De mest framgångsrika åren säger egentligen ganska lite om själva gärningen.

Visst har det gnisslats under årens lopp – så blir det säkert när en person har varit involverad i varje liten beståndsdel i en verksamhet över så lång tid. Men Peter Mattsson har varit med och byggt IFK från vad som bäst liknas vid en byaförening till en professionell idrottsklubb – med små resurser. Med telefon och post it-lappar som främsta verktyg och med en arbetsdag som nästan aldrig har tagit slut efter åtta timmar. Bara det faktum att IFK Mariehamn har varit ett ligalag i 19 år (hittills) är en smått ofattbar bedrift.

Samma saker går faktiskt att säga om Mikael Virta. Även om tjänstgöringstiden inte når Mattssons sex decennier i klubben så har Mikael Virta varit betydelsefull för åländsk fotboll i allmänhet och åländsk damfotboll i synnerhet. Han har faktiskt nått ännu högre höjder med sitt lag: 17 medaljer på totalt 15 år – varav 3 är ligaguld. Men också i fallet Mikael Virta säger medaljerna ganska lite om gärningen.

Åland United har på 19 år etablerat sig som ett finländskt topplag. Människorna runt laget (där Virta har varit en stor del) har, sin litenhet till trots, byggt en organisation som till och med ekonomiskt har konkurrerat med betydligt större organisationer och med betydligt större upptagningsområden.

Att ÅU dessutom har lyckats bli en språngbräda och ett naturligt val för unga tjejer på väg framåt i karriären sker inte naturligt. Det krävs att någon jobbar för att en fotbollsförening ska få och lyckas behålla en sådan status.

ÅU blir av med en eldsjäl, men också en person med stor insyn i den finska ligan och med ett internationellt kontaktnät som krävs för att lyckas bra på spelarmarknaden.

Ytterligare en sak som kanske tas för given idag är kampen för damfotbollens status. Mikael Virta har – ofta och tydligt – hävdat damfotbollens plats bredvid, inte bakom, herrfotbollen. Inte heller det har varit självklart.

En stor skillnad mellan Peter Mattssons och Mikael Virtas avsked är frivilligheten. Mattsson valde att tacka för sig medan Virtas något plötsliga avsked lämnar en betydligt beskare eftersmak.

Styrelsen anger att orsaken till Virtas uppsägning är ekonomiska orsaker och tycks inte ha något intresse av att utveckla resonemanget. Det är ett bryskt sätt att bemöta en eldsjäl som har givit mycket för föreningen Åland United. De som har insyn i ÅU:s ekonomi kan också slå fast att deltidslönen som sportchef inte är något som riskerar att omkullkasta klubbens ekonomi.

Det senaste året har blivit tydligt att nuvarande ÅU-ledning har bäddat för en framtid utan sin främsta eldsjäl som klubbledare – även om man inte riktigt verkar ha tänkt igenom den framtida fördelningen av arbetsuppgifter (se dagens sportsidor).

Säkert går det att säga samma sak om Virta som om Mattsson: att det knappast är friktionsfritt när nya människor ska in och sätta sin prägel på verksamheter som så tydligt har formats av enskilda personer. Men ÅU:s styrelse borde åtminstone ha klarat av att sköta kontraktsbrytandet på ett snyggare sätt.

Klart är i alla fall att de åländska ligalagen (ännu i alla fall) inleder 2024 utan sina mångåriga trotjänare. Med nya namn både i ledningen och på tränarbänken kommer IFK Mariehamn och Åland United att ställas inför helt nya prövningar. Förhoppningsvis kan de nya klubbledarna inleda egna framgångsdynastier. Förhoppningsvis lyckas man täcka upp för alla de ideella timmar som lagts ner i respektive lag. Och förhoppningsvis riktar föreningarna ett stort tack till två av Ålands mest betydelsefulla personer när det kommer till det åländska fotbollsundret.

Tack för att du väljer Nya Åland!

Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.

Välj belopp