Tro, hopp och stålbad
Stora reformer får vänta. I stället utlovas stabilitet och trygghet, men det som oroar är de negativa ekonomiska framtidsutsikterna.
Landskapsregeringen presenterade i torsdags sin budget för nästa år. Och trots att lantråd och ministrar försökte sprida optimism och framtidstro så är det ekonomiska läget minst sagt utsatt.
Underskottet för år 2020 blir 90 miljoner (80 miljoner för landskapet plus tio för kommunerna) och regeringen vill att den hittills outnyttjade lånefullmakten ska höjas från 60 miljoner till 77 miljoner euro.
Det offentliga Åland behöver troligtvis låna pengar redan under det här året för att betala sina räkningar. Att landskapsregeringen behöver gå till banken för att låna till driften är historiskt, men den befinner sig också i en kris utan åländskt motstycke.
Åland måste satsa sig ur krisen, inte minst med tanke på betydelsen av de egna skatteintäkterna i det nya ekonomiska systemet som träder i kraft vid årsskiftet.
Det nya ekonomiska systemet lägger större vikt vid den åländska ekonomiska utvecklingen i förhållande till riket. I ett mer normalt läge skulle det ge Åland ytterligare incitament att generera skatteintäkter tack vare ett livskraftigt näringsliv.
Nu har den åländska ekonomin drabbats betydligt värre än i Sverige och i riket. En kris kommer aldrig lägligt, men just för Åland kunde krisen inte ha kommit vid ett sämre tillfälle.
Övergången till det nya ekonomiska systemet skapar en ”puckeleffekt” som ger 22,5 miljoner euro nästa år. Ett välkommet tillskott i kristider, men 2022 är puckeleffekten utraderad.
Det finns dessutom ett strukturellt underskott i landskapets ekonomi på någonstans mellan 20 och 25 miljoner euro. Enklare uttryckt kan man säga att vår samhällsservice kostar mer än våra intäkter. Det är inget nytt, utan har funnits i flera regeringar.
Men den egna kassan har varit stark och tiderna har inte varit tillräckligt tuffa för de obekväma beslut det skulle innebära att bli av med underskottet. Nu ges inga fler uppskov.
Om man tolkar finansminister Torbjörn Eliasson (C) ser de kommande åren ut att bli ett stålbad för den offentliga sektorn.
Inkomstökningar, utgiftsminskningar, effektiviseringar och prioriteringar, var orden finansminister Eliasson använde under budgetpresentationen. Det är svårt att ta in de orden utan att tänka försämrad samhällsservice för ålänningarna.
Det blir omöjligt för regeringen att ta sig igenom de kommande åren utan skavsår. Det kommer att ställas ännu hårdare krav på både regeringspartier och opposition att hitta en gemensam väg framåt.
Vi får hoppas att regeringens framtidstro håller i sig.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
