Transparensens dogm gäller också medierna
Journalister ska inte granskas på samma sätt som förtroendevalda, men journalistiken är trots allt en förtroendebransch. De som kräver transparens måste också leva upp till sin egen dogm.
De senaste veckorna har journalisters och mediers agerande varit på tapeten. Det senaste och mest uppmärksammade fallet är det brittiska public service-bolaget BBC:s 25 år försenade ursäkt till prinsessan Dianas släkt och vänner. Orsaken är att en utredning som publicerades i torsdags har visat sig att en tidigare journalist på BBC ljög för att få en intervju med prinsessan. Det blev den enda intervjun där hon pratade om sin mans otrohet vilket förstås fick stora konsekvenser.
Journalisten visade henne förfalskade dokument som gav intrycket av att det fanns en konspiration emot henne inom det brittiska kungahuset.
– Även om BBC inte kan vrida tillbaka klockan efter 25 år, så kan vi räcka ut en fullständig och ovillkorlig ursäkt, sade BBC:s generaldirektör Tim Davie i ett uttalande i torsdags.
Trots att anklagelserna har funnits ett bra tag så har man från mediebolagets håll inte lyckats ta reda på eller inte haft för avsikt att tidigare offentliggöra vad man visste om fallet.
– Det var inte bara journalisten som svek Diana, utan även chefer vid BBC, sade prins William i samband med offentliggörandet av ursäkten.
Att BBC nu kryper till korset är förstås oundvikligt. Att det tog 25 år innan ett av världens mäktigaste mediebolag lättade på locket är för många too little, too late.
Nästa uppmärksammade fall skiljer sig i sak, men i hanteringen finns det likheter.
För några veckor sedan avslöjade den svenska sajten Doku att en reporter på Sveriges Radios Ekot hade inlett en relation med en person vars fall hon rapporterat ingående om. Ekot-journalisten granskade ett fall där sex personer som bedömdes utgöra ett hot mot landets säkerhet skulle utvisas, men där Migrationsöverdomstolen till sist valde att ändra beslutet eftersom männen riskerade förföljelse i sina hemländer. Ekot var den nyhetsförmedlare som följde och rapporterade mest ingående om fallet. Att det sedan avslöjades att reportern hade inlett en relation med en av männen (i och för sig efter att granskningen var avslutad) gör att man kan ifrågasätta om rapporteringen på något sätt har påverkats av de personliga kopplingarna.
När Ekots chef fick reda på detta i höstas agerade han internt, men meddelade inte sin publik. Granskningen fick dessutom ligga kvar på hemsidan, utan notering om att det kunde finnas en intressekonflikt. Även efter att detta i början av maj uppmärksammades gjorde Sveriges Radio bedömningen att granskningen var publiceringsbar, man lade däremot till en kort text som förklarade att granskningen har kritiserats.
Ekots chef meddelade efter avslöjandet att frågan hade hanterats som ett personalärende och att man därför inte hade gått ut med information.
För att vara trovärdig i sin rapportering ska det inte finnas någon chans att själv tjäna på vad man skriver om. Journalistreglernas fjärde punkt slår fast följande:
”Journalister får inte missbruka sin ställning. De får inte ta upp sådant stoff till behandling som är förknippat med en möjlighet till personlig vinning och inte yrka på eller ta emot fördelar som kan äventyra deras oavhängighet eller yrkesetik.”
De här två fallen visar enskilda individer som har agerat tvivelaktigt, men den relevanta kritiken har att göra med hur institutionerna vars existensberättigande står och faller med sin trovärdighet har valt att hantera efterspelen.
Journalister är inte förtroendevalda och ska därför inte granskas på samma sätt som samhällets folkvalda makthavare. Men om mediehusen som institutioner inte tar sitt ansvar att informera sin egen publik, också om egna tillkortakommanden, så kommer förtroendet att bli lidande även på längre sikt.
Det måste vara möjligt att agera transparent, också för granskarna.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
