Tonläget trappas upp
Det är inte bara de fysiska olyckorna man behöver undvika när säkerhetsläget stramats åt. Också hård retorik kan skada.
Två stora militärövningar och ett fredsläger. I september riktas ett ännu starkare strålkastarljus mot Östersjöområdet i de säkerhetspolitiska diskussionerna än hittills.
Det kärvare säkerhetsläget berördes också när president Sauli Niinistös besökte USA:s president Donald Trump i Vita huset i måndags.
På frågan om Trump ser Ryssland som ett hot svarade han att han ser många länder som ett säkerhetshot. Han tillade ändå att att USA ser regionen som en mycket viktig del av världen. På följdfrågan vad USA skulle vara beredda att göra om situationen skulle eskalera svarade den amerikanske presidenten kort: Vi värnar väldigt mycket om den regionen. Extremt mycket.
Spänningarna märks av också på Åland. I måndags kunde HBL avslöja att det av ryska staten ägda skolfartyget Kruzenstern har portförbjudits från Mariehamn. Tanken var, enligt HBL, att fartyget med 164 kadetter ombord skulle besöka det demilitariserade Åland mitt under ryska krigsövningen Zapad 17 i västra Ryssland, Kaliningrad och Vitryssland. Men den finska Huvudstaben sade nej. Någon kommentar kring varför det fyrmastade fartyget inte får komma till Åland har huvudstaben inte givet.
Den rimliga anledningen till att skeppet fått back på sin ansökan är den stora ryska övningsverksamheten. Övningen ser ut att bli den största övningen i den ryska federationens historia, konstaterar den säkerhetspolitiska ledarskribenten Patrik Oksanen i Hela Hälsingland.
Att Huvudstaben inte tillåter ett skolfartyg för kadetter under övningen på det demilitariserade området är naturligt. Det är bra. Som Tomas Riis, lektor i strategi och säkerhetspolitik vid Försvarshögskolan i Stockholm, påpekar kan ett skäl vara det faktum att det finns något slags kadetter ombord på fartyget och det står i strid med Ålands demilitariserade ställning. Det är ett mardrömsscenario. Ett mer troligt scenario är att Ryssland vill försöka avleda uppmärksamheten från övningen och få lite positiv reklam.
I samband med rapporteringen skrev Helsingin Sanomats reporter Kari Huhta en kommentar på tidningens webbsida (28.8). Huhta anklagar den högsta åländska ledningen för att stirra sig blinda på den finska militärens Ålandsbesök vilket lett till att man missar vad som händer i den övriga omgivningen. Kommentaren är egendomligt eftersom både försvarspolitik och utrikespolitik är statens behörighet. Regelverket är noga utstakat och i det här ärendet har Åland inget att säga till om.
Huhtas kommentar innehåller också en annan anmärkningsvärd släng. Enligt honom ska det, på det ryska konsulatet på Åland, finnas mera folk än vad någon verksamhet som tål dagens ljus behöver. Vad han egentligen menar med det avslöjas inte.
Men enligt de officiella handlingarna har det ryska konsulatet i dagsläget två personer stationerade här: Mikhail G. Zubov och hans fru Irina I. Zubova. Om man tillåter sig att leka med tanken att Ryssland skulle ha flera personer än så på konsulatet på Åland, vad skulle de göra här? Med dagens teknologi finns det betydligt lättare sätt att till exempel övervaka människor med än att gömma flera personer på ett konsulat.
Sommaren 2015 besökte president Niinistö Åland. Då oroade sig presidenten över den krigsretorik som figurerade i den allmänna debatten. Han konstaterade att vem som helst kan hitta på vilka hotbilder som helt, men om hotbilderna blir vardag finns det en risk för att det som först verkar omöjligt kan börja ses som vardagligt. Presidenten avslutade med att säga att han skulle hålla krigscenarierna borta från de vardagliga diskussionerna.
Två år efter besöket kan vi tyvärr konstatera att krigsretoriken tilltagit.
I måndags konstaterade president Niinistö att man måste vara väldigt försiktiga så att de enorma övningarna och den militära trafiken inte orsakar några olyckor. Med den intensiva trafik som övningen innebär ökar risken betydligt. När en olycka väl skett kan utvecklingen gå snabbt i en oväntad riktning.
Risken för fysiska olyckor ökar när antalet fartyg dramatiskt ökar på Östersjön. Men det är inte bara de fysiska olyckorna man behöver undvika. Också hård retorik kan skada. Därför borde samtliga parter ta sitt ansvar för att minska krigsretoriken.
