Tidiga insatser behövs för att återigen vända trenden
Depression är den enskilt största men också stigande orsak till sjukpensionering.
Personliga tragedier som växer till en samhällsekonomisk utmaning. Med tidiga insatser kan vi vända trenden.
Det var ingen munter läsning som Pensionsskyddscentralen bjöd på i går: I fjol ökade antalet nya sjukpensioneringar med sju procent och därmed bröts en positiv trend som varat i ungefär tio år. Totalt var det 19 900 personer som gick i förtidspension på grund av sjukdom under 2018.
För tredje året i rad ökar antalet sjukpensioner som förorsakats på grund av psykisk ohälsa. Depression är och har länge varit den enskilt största orsaken till sjukpension. Under 2018 gick 3 500 personer i sjukpension på grund av depression och av dem var över två tredjedelar kvinnor.
När en person tvingas till sjukpension är det framför allt en personlig tragedi. Ett liv med sjukdom som ofta också innebär ekonomiska utmaningar är ingenting någon önskar. Men när sjukpensioneringarna ökar innebär det likväl påfrestningar för vår gemensamma samhällsekonomi. Vi behöver fler som arbetar, inte färre – i dag är var tredje finländare som fyllt sexton år pensionär.
Att just psykisk ohälsa är en växande orsak till sjukpensionering är alarmerande. Den som går i pension i förtid på grund av depression är klart yngre än de som pensioneras av andra orsaker och återgår dessutom till arbetet mer sällan.
Orsakerna bakom den ökande psykiska ohälsan är givetvis mångbottnad, men för att mildra lidandet krävs en tillgänglig och god psykiatrisk vård. Vid depression förbättras prognosen vid en tidig diagnos och det finns kliniskt bevisade effektiva behandlingsformer, så som psykoterapi.
Det är med säkerhet många sjukpensioneringar som skulle ha kunnat förhindrats om de fått behandling i rätt tid.
Den nya utredningen över ÅHS psykiatri, som Nya Åland rapporterade om i måndags, pekar på flera brister. Väntetiderna till effektiva behandlingar ”upplevs som ohållbart långa” samtidigt som vårdkedjor brister i och med en oklar ansvarsfördelning mellan olika aktörer och kliniker.
Utredaren Samuli Saarni rekommenderar därför att man bygger upp en gemensam enhet, med både psykiatri och primärvård, som ansvarar för mentalvården. Nu måste ÅHS ledning se till att utredningen inte blir någon hyllvärmare för att bryta den nedåtgående spiralen.
