DELA
Den här kvintetten samlade 1 945 röster i förra lagtingsvalet, men ställer inte upp i år. Bert Häggblom (550 röster, Ob), Roger Nordlund (487, C), Fredrik Karlström (331, MSÅ), Tage Silander (315, MSÅ) och Simon Holmström (257, HI).

Tid att lyfta unga politiska förmågor

Det finns gott om framtidsfrågor i årets val.Men de ungas inflytande i de demokratiska processerna går snarare åt andra hållet. Antalet lagtingskandidater som inte firat 30-årsdagen har halverats sedan förra valet.

För en utomstående betraktare är det åländska engagemanget i politik och föreningsliv fascinerande. 16 kommuner och ett rikt föreningsliv bäddar för en osedvanligt god bredd inom samhällsengagemanget. Det i sin tur är en vetenskapligt bevisad faktor för en blomstrande regional ekonomi.

Demokratin bygger på att många människor åtar sig politiska uppdrag, lokalt och regionalt upp till lagting och riksdag.

En viktig utmaning är återväxten, hur partier och organisationer ska få fler unga till politiken och få dem att stanna.

Till lagtingsvalet har 205 personer anmält sin kandidatur till centralvalnämnden. Det är 35 färre än för fyra år sedan. Många känner sig kallade, få blir utvalda och de flesta blir bortvalda.

I det förra lagtingsvalet låg medelåldern runt 50 och av tolv kandidater under 30 var det i första hand Liberalerna och Hållbart initiativ som försökte införa en viss föryngring.

I år kan man med lite god vilja räkna till nio kandidater i samma åldersspann, eftersom tre fyller 30 i år. Om inte annat har den kandidatgruppen halverats. Socialdemokraterna och Liberalerna är de enda partierna med två var i den yngre gruppen.

En naturlig språngbräda in i politiken vore förstås kommunvalen. Men den unga representationen verkar vara lika begränsad där, 2019 ställde 27 personer under 30 år upp – eller 5 procent av kandidaterna.

Till skillnad från till exempel Sverige görs ingen rankning av ett partis kandidater på valsedeln, där personröster endast i några lätträknade fall ändrar på ordningen. Där bestämmer i stället ett partis nomineringsprocedur vem som får chansen, inte sällan efter vissa riktlinjer kring kön och ålder.

I den åländska och finländska modellen har alla i teorin samma chans när de godkänts av ett parti. Det blir i jämförelse ett större fokus på person än parti – och underlättar byten av partiflagg för kandidater.

Vilken form som är mest rättvis kan förstås diskuteras, men vägen in i politiken och möjligheten att vara med och se och lära på en högre nivå för att bli en viktig kugge i nästa val tar helt olika vägar.

Den svenska Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, har undersökt vad som får unga att välja bort partipolitiskt engagemang, trots att de kan vara djupt engagerade i samhällsfrågor på till exempel sociala medier.

Bland unga efterlyses en mer dynamisk möteskultur då deras engagemang i dag tynar bort under ineffektiva möten som haft samma upplägg i många år eller att de inte blivit lyssnad på eller tagen på allvar.

Men tydliga faktorer som inspirerat och lett till att de unga stannat kvar i politiken kan vara att de får ett förtroende och kanske får en tyngre post inom den kommunala politiken. I det sammanhanget är möjligheten att få en mentor av stor betydelse.

En naturlig väg att mogna och känna sig för inom politiken är partiernas ungdomsförbund.

Men den vägen verkar vara sällsynt som inslussning på Åland då ungdomsförbunden för en tynande tillvaro. I praktiken gör det åländska systemet det svårare för ett parti att föra fram unga lovande politiker – och ta dem hela vägen till valbar plats. Förutom en plattform krävs ofta en personlig marknadsföringsbudget.

Samtidigt som de flesta partier sannolikt svarar att de står med öppen famn för unga engagerade råder ett kortsiktigt tänkande för hur partiets pengar ska satsas. Att föra fram ett nytt namn i valbudgeten kräver en konsensus som går emot principen om att alla kandidater i partiet ska behandlas lika. Det är de etablerade namnen som får sin kampanj bekostad.

Till i år har ovanligt många namn som tidigare tillsammans samlat tusentals röster valt att kliva åt sidan. Det är alltså personer vars röst ännu väger tungt – och sannolikt själva kan påverka sina partivänner och sin tidigare väljarbas.

Om de inte gjort det tidigare är det inte försent att göra en insats som mentor. Dels genom att guida en påläggskalv, men också genom att hjälpa till att lansera dem som framtidsnamn.

Tack för att du väljer Nya Åland!

Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.

Välj belopp