Ta vara på framtidens ledare och ge dem rätt verktyg
Det är dags att utbilda framtidens ledare, redan på gymnasialstadiet. Varför kunde inte det vara en ny nisch för det åländska utbildningssystemet. Struktur 07, extended version.
I Sverige har man räknat ut att det under de kommande åren fattas 55.000 nya chefer på olika poster. När 40-talisterna går i pension förändrar de naturligtvis äldreomsorgen för gott, men lämnar också ett hål efter sig på arbetsmarknaden som inte är helt lätt att fylla.
Det är inte bara okvalificerad arbetskraft det börjar bli ont om i våra välfärdssamhällen, så att den måste importeras från när- och fjärrliggande länder med sämre ekonomiska förutsättningar. Också för högt kvalificerade jobb saknas folk, och till de posterna är det ännu svårare att rekrytera.
Samtidigt som arbetsmarknaden blivit tuffare, snabbare och mer krävande har en annan stor förändring inträtt, nämligen den ökade jämställdheten i familjen. Det är inte på långa vägar lika självklart längre att det finns en i varje familj som till varje pris vill göra karriär och gladeligen offrar familjelivet för det.
Det är heller inte självklart att varken man eller kvinna vill ta på sig ett slitsamt, krävande och ofta otacksamt jobb som man sällan är direkt utbildad eller rustad för.
Vill man säga det krasst kan man säga att folk i dag är aningen mer bekväma, aningen mindre benägna att offra något för karriären om man ändå har det hyfsat bra som man har det. Lägg därtill ett arbetsliv som i sig suger musten ur folk och en kravlista på cheferna som bara blivit längre och längre så är det fullt förståeligt att det fattas folk.
Frågan är – hur gör man något åt det? Hur odlar man fram de nya cheferna – dem som både vill och kan leda på arbetsplatser där folk inte längre finner sig i att enkelt och simpelt bli kommenderade?
En utgångspunkt måste vara att ledarskap, organisation och administration är färdigheter i sig som kräver särskilda egenskaper. Det finns alldeles för många läkare som blivit usla sjukhuschefer, goda pedagoger som blivit dåliga rektorer och duktiga ingenjörer som blivit katastrofala vd:ar.
Branschkunskap är viktig, naturligtvis, men för att bli en bra chef behövs andra saker som det är svårare att skaffa sig när man sedan sitter där på den mjuka stolen med armstöd och funderar på hur man ska få folk att göra som man vill.
I dagsläget saknas i de flesta utbildningar, också sådana som tar sikte på ansvarsfulla positioner i samhället, ens de mest elementära grunderna för ett gott ledarskap. Det finns kvaliteter som inte odlas och förvaltas i ett tidigt skede. Den bristen på kunskap är det sedan företagen och arbetsplatserna som ska reparera genom dyra ledarskapsutbildningar och konsultinsatser.
En framsynt rektor eller en utbildningsvisionär kunde kanske se en nisch här, en möjlighet att svara på ett kommande behov. Varför kunde inte till exempel Ålands handelsläroverk eller yrkesskolan ha en studieinriktning mot organisation och ledarskap där man kunde kombinera ett branschintresse med en förberedelse för ledningsuppdrag.
Om de naturliga egenskaper som endel människor har att att styra och leda på så sätt kunde förstärkas och utvecklas kanske tröskeln inte vore så hög, speciellt för många kvinnor, och urvalet inte så tunt för företagsledarna.
