Ta ett steg ut på satsytan idag
Läs, läs, läs!Det har nästan blivit ett hälsoråd idag när läsförmågan både internationellt och i Finland dalar oroväckande.
Detta har varit ett återkommande ledarämne. Läsning – hur viktigt det är och hur oroande det är att vi läser allt mindre. Låt oss denna gång ta en lite mer personlig vinkel på detta.
När jag var liten lånade jag böcker i hyllmeter. Jag kommer ihåg korta, värkande armar som balanserade hem famnen full med skönlitterattur från biblioteket. Det var rysare blandat med klassiker och förstås alla böcker i serien ”Tvillingarna” av Francine Pascal. Jag satt jämt med näsan i en bok. Men någonstans upphörde det. Nu är jag 33 och försöker åter tända läsgnistan. Men sociala medier och strömningstjänster tar oftast upp de få lediga timmarna i veckan.
Just inflödet av lättillgänglig underhållning i form av plattor, mobiltelefon och Netflix tror många experter kan vara en av orsakerna till att läsningen trappat av. Kanske vi helt enkelt har för lite tråkig tid?
Att även böcker antagit digital form ses av vissa som en framgång – tröskeln för läsning blir lägre när läsning istället blir lyssning. Man kan läsa när man joggar, diskar eller pysslar. Men kan det verkligen likställas med läsning? För det är ju något visst med att låta ögonen röra sig över en sida med bokstäver, det tillstår även forskningen.
”Vi förfogar över texten, vi kan läsa snabbt och vi kan läsa långsamt, vi kan repetera eller hoppa över, vi kan bläddra fram och tillbaka i materialet. Vi får konkreta minnen av något så abstrakt som tankar. Det är vad satsytan gör. Förädlar, förmedlar och konserverar tankar”, skriver förläggaren Martin Kaunitz i en kulturkrönika på DN.
Satsytan är alltså den yta på en sida som innehåller tryckt text. Det är allt färre av oss är bekanta med dessa ytor idag.
I veckan offentliggjordes en internationell rapport om barns läsförmåga som visar på oroväckande trender. Läskunskapen blir allt sämre i alla grupper, oberoende av kön eller socioekonomisk bakgrund, så även i Finland.
”Det är en märkbar försämring. Både föräldrarnas och elevernas intresse för läsning har minskat. Familjerna är mindre ivriga att låna böcker från biblioteken”, säger forskaren Kaisa Leino till Svenska Yle.
Läsoviljan syns också på Åland, där biblioteken rapporterar färre biblioteksbesök än före pandemin. Den åländska bokutlåningen har haft en nedåtgående trend sedan 2010, då 17 lån per invånare gjordes. 2022 uppgick lånen till 11,6 per invånare.
Att lära sig läsa och att kunna tillskansa sig information genom läsning är en grundsten för bildning och samhällsdeltagande. Men det är lika viktigt för fantasin, empatin och för världsbilden.
Så, vad ska vi göra åt detta? Som all förändring är det ju bäst att börja med sig själv. När läste du senast en bok? När läste du senast en bok högt för ditt barn, syskonbarn, gudbarn? När gav du senast bort en bok som du valt speciellt för mottagaren?
Steget kanske känns långt, och fritiden knapp, för att bära hem famnar fulla med biblioteksböcker att parkera näsan i. Men som med alla goda vanor måste vi börja någonstans, lite i taget. Och förhoppningsvis infinner sig den där idag mytomspunna läsglädjen. Det kan Heidi, 10 år, försjunken i en Tvilling-bok intyga. Nu måste bara Heidi, 33 år, ta sig tiden för detsamma.
