DELA

Systemfel i EU:s migrationspolitik

EU:s kortsiktiga lösning för att skydda den yttre gränsen är hotad.
Det är dags att få till en riktig överenskommelse gällande migrationspolitik inom unionen.

Nästan 79 000 människor har flytt till Europa hittills i år, nästan 65 000 av dem via båtar över Medelhavet. Över 1 000 personer tros ha dött i år, alltså fler än tre och en halv person om dagen.

Det är inte i närheten av 2015 års rekordsiffror då närmare en miljon flyktingar tog sig till europeiska stränder och hamnar. I och med att färre människor kom slutade nyheter om Europamigranterna toppa sändningar och tidningar, men de försvann ingenstans.

Orsakerna till att antalet människor som försöker ta sig till Europa har minskat sedan 2015 är inte att världsläget har förbättrats nämnvärt. Enligt UNHCR, FN:s flyktingorgan, är över 70 miljoner människor av tvång borta från sina hem. Det är fler än någonsin. 25 miljoner är flyktingar, hälften av dem är under 18 år. Bara i Turkiet befinner sig närmare 3,5 miljoner syriska flyktingar.

Orsaken är EU:s förskjutning av unionens yttre gräns. 2016 ingick EU ett avtal med Turkiet om migration. Avtalet fick till följd att färre människor kunde ta sig till Europa och i stället fastnade i Turkiet. Enligt Alice Petrén, migrationskorrespondent på Sveriges Radio, minskade antalet anländande flyktingar till de grekiska öarna från 6 000 per dag till 80 som en följd av avtalet. EU flyttade också ut sin gränsbevakning till Libyen, ett land som har blivit ett av de stora transitländerna för migranter som försöker nå Europa över Medelhavet. Många hindrades från att stiga ombord på de farliga båtarna, många som lyckades fördes tillbaka.

De som hade turen att räddas av europeiska fartyg har i många fall fått vänta ombord på räddningsfartygen i flera veckor eftersom europeiska hamnar har vägrat ta emot dem.

Det är med andra ord svårare än någonsin att forcera Europas yttre gräns.

Enligt en grupp advokater som i somras anmälde EU till internationella brottmålsdomstolen ICC har 40 000 migranter stoppats på Medelhavet av den libyska kustbevakningen och lever under omänskliga förhållanden i landet. EU avvisar kritiken och menar att det i stället är flyktingsmugglarnas fel och att fler än 700 000 personer har räddats ur Medelhavet.

Det finns ett uppenbart systemfel i den europeiska migrationspolitiken. Att skapa en stark yttre gräns och dessutom anlita vasaller som utanför denna gräns försvårar för människor som flyr från krig är både oetiskt och kortsiktigt. EU har byggt en hörnsten av sin migrationspolitik på nyckfulla, totalitära ledares vilja att bistå – någonting som snabbt kan förändras.

När Turkiet nu aviserar en offensiv mot kurderna i Syrien för att skapa ”en buffertzon” mot migranter hörs förvisso kritiska röster från EU, men eftersom EU är beroende av Erdogan och hans löfte att hålla ute flyktingar från Europa blir kritiken lågmäld och försiktig. Erdogan har nämligen hotat med att lämna migrationsöverenskommelsen om inte omvärlden stöder planen på buffertzonen i de kurdiskt kontrollerade områdena i Syrien. Och när USA dessutom lämnar Syrien och ger Turkiet carte blanche är det tydligt att ett starkt ställningstagande från våra ledare hade varit på sin plats.

För samtidigt som detta sker förbereder sig hjälparbetare på de grekiska öarna för att återigen ta emot ett ökande antal människor som vill ge sig själva och sina barn en möjlighet att växa upp i fred. Under sensommaren har antalet anlända migranter som kommer genom Turkiet börjat öka igen.

Enligt UNHCR är den långsiktiga trenden att antalet migranter kommer att öka i världen. EU måste hitta en lösning som inte bygger på att huka sig för totalitära stater som för tillfället agerar dörrvakter utan på att leva upp till de principer gällande asylrätt som ger människor en chans att på ett tryggt och lagligt sätt ta sig till Europa.

– När de som kommer till Europa blir färre (än 2015) är detta inte längre en utmaning för Europa att hantera antalet migranter utan ett test om Europa kan frammana humaniteten för att rädda liv, sade UNHCR:s europadirektör Pascale Moreau 2018.

Uttalandet från Moreau är lika aktuellt nu som då. Läget är lika akut nu som då.