Symbolhandlingar likt knytblusen ska inte föraktas
Åländska lagtingsledamöter tog ställning genom sitt klädval när de i går klätt sig i knytblus.
En symbolhandling är en symbolhandling, varken mer eller mindre, men det är alla gånger mer än tystnad och ignorans.
Verkligheten överträffar alltid dikten. Ingen författare hade kunnat skriva ihop en berättelse som verkat trovärdig och varit jämförbar med den fars vi fått se utspela sig inför öppen ridå i Sverige den senaste tiden.
En kort sammanfattning. En man gift med en av Svenska Akademiens ledamöter har under flera decennier trakasserat kvinnor. Under årens gång har Akademien uppmärksammats om beteendet, men för döva öron. Mannen har fortsatt få finansiering av Akademien.
I och med #metoo-kampanjen i höstas blev trakasserierna kända för allmänheten, genom Dagens Nyheters avslöjande. Svenska Akademiens första kvinnliga ständiga sekreterare, Sara Danius, agerar och beställer en utredning. När utredningen är klar tvingas Sara Danius bort. Orsaken sägs vara hennes ledarskap.
Reaktionen har inte låtit vänta på sig. 209 författare har i ett upprop förklarat att de protesterar mot sexism, jäv och maktmissbruk inom Svenska Akademien i sin nuvarande form och kräver förändring.
Över 150 svenska forskare inom litteratur-, teater- och språkvetenskap, har gemensamt uttryckt sin starka oro för Akademiens trovärdighet och framtid. De menar att Akademien ”i dess nuvarande skick saknar legitimitet”.
Svensk press har följt dramat minituiöst, men skandalen har fått rubriker i hela västvärlden. Men så är också Svenska Akademiens inflytande internationellt enormt, tack vare dess uppdrag att utse vinnaren av Nobelpriset i litteratur.
Uppmärksamheten är på alla sätt befogad. Det är också därför så många klätt sig i knytblus och varianter på hashtaggen #knytblus trendat i sociala medier. I går följde de kvinnliga ledamöterna i vårt lokala lagting efter när de mangrant klätt sig knytblus. De ser det som en självklar solidaritetshandling.
Initiativet kom från moderatledaren Annette Holmberg-Jansson och de andra var inte sena att haka på. Uppropet hade gått ut till de kvinnliga ledamöterna, men av de spontana kommentarer som hördes i lagtinget i går fanns ett stöd även bland åtminstone delar av de manliga ledamöterna. Det är fint att se.
Knytblusen har en feministisk historia, även om den under 1700-talet var ett sportplagg. När kvinnor under 1900-talet kom ut i arbetslivet, behövde de klä sig på ett respektabelt sätt i den manliga miljön, utan att förlora sin kvinnlighet. Lösningen blev knytblusen, som i amerikanska sammanhang ofta kallats ”pussy bow blouse”, som för övrigt är en referens till det kvinnliga könsorganet.
”Det var ett försök att vara feminin, men ändå passa in i vad som då var en strikt manlig värld” har Meg Whitman, tidigare vd för Hewlett-Packard sagt i en amerikansk dokumentär om knytblusens feministiska historia, som Hufvudstadsbladet skrev om i lördags.
Flera kvinnor med makt har gjort knytblusen till sin. På 1980-talet klädde sig Margaret Thatcher, premiärminister i Storbritannien, ofta i knytblus, liksom Nancy Reagan, presidentfru i USA. Under 2010-talet gjorde Sara Danius den till sitt signum.
En del ser den här typen av solidaritetsyttringar och kampanjer som banala och anser att det förminskar krisen. Så kan man säkert se det, om man vill.
Men ju större spridning dylika kampanjer får, desto fler samtal blir det också kring de viktiga frågor som uppstått till följd av skandalen. Samtal om mäns behandling av kvinnor. Samtal om makt och ledarskap. Samtal om öppenhet och trovärdighet. Samtal om trakasserier. Sådana samtal behövs, för att undvika liknande smaklösa farser i framtiden.
I dag ska Svenska Akademien komma med ett uttalande. Vi får hoppas att de kvarvarande ledamöterna slår upp ord som trovärdighet, förnuft och hederlighet i sin ordbok för att hitta rätt tonläge inför fortsättningen.
