DELA
Foto: Eva Molin

Svenskfinlands sak är bokstavligen vår

Sju av tio finlandssvenskar upplever att svenska språkets ställning är dålig.
Nästan lika många tror att läget kommer att försämras.
Vi bör ta deras oro på allvar.

”En dimma har dragit in över Svenskfinland, man kan närmast beskriva det som att finlandssvenskarna har drabbats av en kollektiv sorg på grund av det dåliga språkklimatet och att läget förblir dåligt”, säger sociologen Kjell Herberts till SPT. Han har sammanställt Tankesmedjan Agendas medborgarundersökningen i rapporten ”Som att åka rulltrappa åt fel håll – om språkklimatet i Finland”.

75 procent av de drygt tusen personer som svarade på enkäten tycker att svenskans ställning i Finland är ganska eller mycket dålig. Nästintill lika många är pessimistiska över framtiden och tror att läget kommer att förvärras inom de fem närmaste åren.

Rapporten visar också att den snart gångna mandatperioden inte har varit motig för Åland allena. En majoritet av finlandssvenskarna anser att svenskan har tagit stryk under regeringen Sipilä. Ålands riksdagsledamot Mats Löfström konstaterade nyligen i en riksdagskandidatintervju med Nya Åland att den svenskspråkiga struktur som tidigare funnits i statsförvaltningen försvann när Svenska Folkpartiet förlorade sin regeringsställning. Med den blottades också en brist gällande Ålandskunskapen, menar han.

Finlandssvenskarnas situation är givetvis en helt annan än vårt läge här på Åland. Deras vardagsliv påverkas när det svenska språket lider nederlag. En majoritet av finlandssvenskarna har erfarenheter av att de fått bristande service, liksom de flesta någongång diskriminerats på grund av sitt modersmål.

Vi behöver inte oroa oss för att inte polisen ska förstå svenska eller att vi inte ska kunna förklara våra åkommor när vi besöker doktorn. Men vi påverkas, direkt och indirekt. I den bemärkelsen är Åland ingen enskild ö. Svenskfinlands sak är inte vår av solidariska skäl eftersom vi också är beroende av goda svenskspråkiga strukturer i riket.

Åländska myndigheter drabbas då översättningar är bristfälliga eller rent av uteblir. Åland är beroende av ett rättssystem som också fungerar på svenska. Ålänningarnas valmöjlighet begränsas när de svenskspråkiga utbildningarna skärs ned. Åland behöver också fortsättningsvis svensktalande kompetens från riket. Det finns tusen och åter tusen skäl för Åland att ta finlandssvenskarnas farhågor på största allvar. Svenskans ställning är grundlagsskyddad, men språkpolitik är en färskvara så vi måste ut ur dimman. Eller som Herberts uttrycker det:

”Du får aldrig stanna upp, då går det bakåt. Språkpolitik handlar också om att bevara och jobba för det som redan finns. Att alltid vara på alerten. I Sipiläs regering har språkpolitiken stått stilla, och då försämras språkklimatet”.