DELA
Foto: Regeringskansliet

Svenskans ställning kan bli ännu sämre

Regeringen Sipilä förstärks med tre ministrar. Men svenskan ställning förbättras inte av rockaden.
Statsminister Juha Sipilä har fått krypa till korset. Den slimmade regeringen med endast 14 ministrar fungerar inte. Den insikten har regeringen kommit till när halva mandatperioden gått.

Nu ska tre nya ministrar tillsättas och två jätteministerier delas upp. Vilka de nya ministrarna blir klarnar inom de närmaste dagarna. Spekulationerna är i full gång.

För Ålands del innebär portföljrockaden ingen konkret och omedelbar förändring. Ålandsminister Anne Berner (C) verkar sitta tryggt, trots att det blåst rejält kring henne.

Ur Ålands perspektiv är därför den nya justitieministern den mest intressanta eftersom ministeriet har huvudansvaret för självstyrelselagsrevideringen. Fast någon tid för självstyrelselagsrevideringen har sittande justitieminister Jari Lindström inte haft. Inte så underligt med tanke på det nuvarande upplägget.

När Sipilä blev statsminister slog han ihop justitieministeriet och arbetsministeriet. Att jätteministeriet inte var en bra idé i en tid när Finland hade en arbetslöshet på 10 procent var uppenbart för de flesta. Att regeringen dessutom valde att sätta dit Jari Lindström, som varken är jurist eller har någon ministererfarenhet, gjorde inte situationen lättare.

När ministerierna återgår till det gamla formatet får Samlingspartiet justitieministerposten. Förhandsfavoriten i spekulationerna är den 32-åriga juristen Antti Häkkänen från Mäntyharju i södra Savolax.

I dag är han riksdagsledamot, partiets viceordförande och medlem av riksdagens grundlagsutskott. Trots sin unga ålder har han en 16 år lång karriär inom partiet och beskrivs som en potentiell partiledare i framtiden. Han står långt till höger och har inget större intresse för svenskan har han ännu inte visa.

Traditionellt har justitieministern varit en av de absolut viktigaste posterna ur Ålands perspektiv. Ur Ålands perspektiv är Häkkänen fortfarande ett oprövat kort.

I nuläget verkar det ändå som om självstyrelselagsrevideringen rullar framåt av egen kraft. Och även om huvudansvaret ligger på justitieministeriet är det Anne Berner som är ansvarig minister.

Sannfinländarna får posten som kultur- och idrottsminister med ansvar också för Europafrågorna. Den överlägsna förhandsfavoriten är partiordförandekandidaten Sampo Terho.

Regeringens förhoppning är att stärka Terhos ställning inför det stundande ordförandevalet inom Sannfinländarna gentemot Jussi Halla-aho som också kandiderar. Blir Halla-aho ordförande är risken betydligt större att regeringen brakar samman innan nästa val. Därför försöker regeringen bädda för Terho.

Regeringen Sipilä har gjort sig känd för sin njugga inställning till svenskan. När Terho och Häkkänen nu kliver in i regeringen blir situationen knappast bättre. Terhos hjärtefråga är slopandet av den obligatoriska skolsvenskan, en linje han drivit hårt.

Någon väldigt stor förändring i regeringens språkpolitik lär Terho inte innebära eftersom han redan i dag, i egenskap av Sannfinländarnas gruppordförande i riksdagen, har ett stort inflytande på regeringen. Men som minister från han ändå en ännu större chans att påverka och sätta press.

Häkkänen driver inte språkfrågan lika hårt som Terho men också Häkkänen förespråkar att elever i experimentsyfte ska få välja att läsa ryska i stället för den obligatoriska svenskan.

Helt mörkt är det ändå inte. Centern delar upp jordbruks- och miljöminister Kimmo Tiilikainens portföljer. De hetaste namnen som kandidaterna är Jari Leppä och Anne Kalmari. Senaste de besökte Åland var i samband med förra årets skördefest.