DELA
Foto: Jonas Edsvik
Yle måste också i fortsättningen vara relevant och förmedla nyheter till de svenskspråkiga delarna av Finland utan att för den delen få fritt spelrum vad gäller form för publiceringar på nätet.

Svenska Yle – osund konkurrens eller svenskans viktigaste utpost?

När den nya Yle-lagen ska behandlas i riket uppstår en besvärlig fråga gällande den svenskspråkiga delen av verksamheten: snedvrider svenska Yle konkurrensen eller skyddar den svenskans framtid i Finland?

Den finländska public service-lagen ska revideras efter att EU-kommissionen konstaterat att Yles nuvarande upplägg strider mot EU:s regler om statsstöd. I det förslag som regeringen har lämnat till riksdagen föreslås att Yles publiceringar på nätet i större utsträckning måste kopplas till bolagets kärnverksamhet, det vill säga nyhetsproduktion i ljud och rörlig bild framom de nyhetstexter som i dag publiceras www.yle.fi.

I grund och botten handlar det om huruvida skattefinansierad verksamhet ska konkurrera med privat verksamhet, och hur Yles agerande riskerar att snedvrida konkurrensen. Det är en fråga som har aktualiserats i samband med att internet och hemsidor har blivit många människors primära nyhetskälla.

Radio- och tv-nyheter och papperstidningar förmedlar i stort sett samma nyheter. Men den väsentligt skilda formen gjorde att de tidigare inte tävlade om samma publik. Gränserna mellan skattefinansierad och annons- och prenumerationsfinansierad nyhetsförmedling blev otydliga i och med hemsidorna. Det handlar således inte om att begränsa Yles nyhetsförmedling, bara formen den levereras i.

Från början var förslaget att den svenska delen av rikets public service, svenska Yle, skulle undantas de nya bestämmelserna. Men i förslaget som lämnades över till riksdagen omfattar de nya reglerna nu också den svenska delen av Yle. Frågan ännu är öppen eftersom flera behandlingar återstår.

Och just bedömningen av svenska Yle gör frågan något mer komplex. För i debatten lyfts att svenska Yle bör undantas reglerna eftersom verksamheten riktar sig till en språkminoritet (icke att förväxla med minoritetsspråk).

– Det svenska språket behöver stärkas på alla sätt och vis, för att på sikt finnas kvar i detta land, och att självmant skära ner på det svenska medieutbudet i Finland är att skjuta sig själv i foten, skriver Jenny Stenberg-Sirén, forskare i medier och språk, och Carl-Gustav Lindén, docent vid Svenska social- och kommunalhögskolan, i en debattartikel i Hufvudstadsbladet.

De svenskspråkiga kommersiella medierna har tillsammans med Medieförbundet å sin sida låtit göra en enkätundersökning som de menar kommer till slutsatsen att svenska Yles publiceringar undergräver kommersiella aktörers möjligheter att locka publik och därmed tjäna pengar på både prenumeranter och på annonsintäkter.

Ett minskat utbud av nyheter på svenska är negativt för Svenskfinland, det är lätt att hålla med om den saken. Frågan är bara vem som stryker på foten först, public service eller tidningshusen, om de ska konkurrera om publiken på samma villkor utan att behöva göra det när det kommer till boksluten.

Vilket perspektiv man än vill anamma så finns det få belägg för att utförliga och många textnyheter på nätet hör till Yles kärnverksamhet. Att Yle skulle förlora sin relevans om de nya reglerna införs är knappast heller troligt. Varken Sveriges radio eller Ålands radio verkar ha tappat i status som nyhetsförmedlare trots att bolagen har infört textbegränsningar (samtidigt som ljudklippen är i fokus) på sina hemsidor. Man har hittat sätt att vara snabb och relevant, men gör det på ett sätt som i allt större utsträckning påminner om kärnverksamheten: radio.

Printmediernas utmaningar är stora, inte bara i Svenskfinland. När det gäller besökartrafiken på hemsidor så är den främsta konkurrenten de sociala medierna och deras otroligt effektiva sätt att ta vår uppmärksamhet – därför har också annonspengarna följt med till de sociala medierna. Men de sociala medierna producerar inte lokala, regionala eller nationella nyheter.

Det gör journalister. Och så länge en skattefinansierad aktör väljer att tillhandahålla samma material i den absolut mest lättillgängliga formen – text – utan att behöva bry sig om något annat än hur stor publik man lyckas locka så sätter det tidningshusen i en rävsax.

Därför måste man kunna kräva av Yle att också i fortsättningen vara relevant och förmedla nyheter till de svenskspråkiga delarna av Finland utan att för den delen ge bolaget fritt spelrum vad gäller form för publiceringar på nätet.

 

Tack för att du väljer Nya Åland!

Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.

Välj belopp