Svårt att undvika plasten
På ett år lämnar de anställda på Nya Åland efter sig 21 kilo hårdplast, bara på arbetsplatsen.
Det trots våra försök att minska plastkonsumtionen.
Nya Åland är ett medelstort företag, med cirka 25 tjänster och arbetsveckor på 37,5 timmar. Vi äter lunch, fikar och ibland äter några av oss till och med frukost på jobbet.
När vi för drygt en månad sedan inledde vår plastminskningskampanj samlade vi all hårdplast i en säck under två veckor. Resultatet blev en plasthög på 1,78 kilo. Utslaget på ett år skulle det innebära 46 kilo hårdplast. Under de senaste två veckorna har vi, utan att göra några större ingrepp i våra vardagsrutiner, försökt minska plastanvändningen. Resultatet blev en sopsäck på drygt 800 gram.
Totalt transporterades 423 ton plast bort från Åland under 2016. Utslaget på alla ålänningar innebär det 14,1 kilo per person och år.
Nya Åland är en vanlig arbetsplats med människor som knappast är bättre eller sämre än gemene ålänning på att plastbanta. Så även om projektet enbart omfattar fyra veckor så ger det ändå någon typ av signal av hur svårt det är att unvika plast i vardagen.
Plastfrågan är inte bara ett problem för den direkta närmiljön. Plasten är också en klimatfråga eftersom det i grund och botten är en fossil process som ligger till grund för skapandet av plasten.
Enligt en studie som genomfördes på Hawaii där plastbrickors koldioxidavtryck mättes visade det sig att mängden koldioxid som släpptes ut under hela brickans livscykel översteg själva vikten av brickan.
För att någonsin kunna nå en miljömässigt hållbar tillvaro gäller det att, åtminstone delvis, fasa ut plasten. Och den lättaste plasten att börja med är den som egentligen är överflödig redan i dag.
2016 producerades 335 miljoner ton plast i världen. Sedan 1950-talet har människan producerat uppskattningsvis 8,3 miljarder ton plast. Enligt studier kan det vara så lite som 9 procent av all plast som har återvunnits, 12 procent har bränts och resten fortfarande finns kvar i naturen.
Det är skrämmande mycket plast som vi inte har lyckats göra oss av med. Då kanske inte ett trepack paprikor inlindade i ett plasthölje också behöver ha en hårdplastbotten att vila på.
En av de viktiga poängerna med Nyans plastkampanj var att öka medvetenheten om vår plastkonsumtion. Genom kampanjen tänkte flera av oss igenom våra inköp ett varv till och försökte undvika vissa givna plastfällor. Och vi lyckades delvis, men fortfarande producerar vi 21 kilo per år bara på arbetsplatsen.
När vi plastbantade hände det att vi i stället för att slänga förpackningar på jobbet tog med dem hem. Det gjorde ju förstås att avfallet minskade i mätningen, men soporna försvann inte.
Samma problematik gäller det producentansvar som butikerna har för förpackningar – genom att lämna tillbaka förpackningarna till butikerna så försvinner ändå inte själva plasten. Skräpet slängs någon annanstans.
Kampanjen bidrog också till insikten att det är svårt att göra ensam. För att minska plastanvändningen räcker det inte med att bara konsumenten är medveten om sina val. Det behöver bli enklare att göra smarta val, och då måste både producenter och mataffärer hjälpa till för att effektivt minska på plasten.
Ta chansen att prova plastbanta, gör det hemma eller på arbetsplatsen. Resultatet behöver inte i det här skedet vara det viktiga, processen kan vara minst lika värdefull.
