Stängda gränser försvårar för Åland
Coronakrisen är ett test av självstyrelsen i realtid. Redan tidigare har den här ledarsidan påtalat brister i kommunikationen mellan riket och Åland när undantagstillståndet antogs, nu finns återigen skäl att lyfta frågan på vilket sätt Åland har haft möjlighet att påverka den egna situationen.
Det ska poängteras att krisens epicentrum fortsättningsvis är en dålig tidpunkt att göra analyser. I det unika tillstånd som Finland just nu befinner sig i finns det inte någon manual att följa.
Men det finns skäl att i alla fall notera hur samarbetet fungerar mellan Åland och riket.
Åland fick knappt ett dygn på sig att tycka till om de nya gränsbestämmelserna som i allra högsta grad berör oss. Någon gång mellan söndag och måndag skickade riksregeringen två dokument till landskapsregeringen med en möjlighet att lämna ett utlåtande. Statsministern hade redan en vecka tidigare offentligt aviserat att ytterligare restriktioner vid gränserna kunde införas. Det finns därmed orsak att tro att arbetet hade pågått i närmare en vecka, man kan undra varför Åland inte tillfrågades tidigare.
Mycket tyder på att det är Ålandsministerns förtjänst att Åland till slut ändå faktiskt hördes. Riksdagsledamot Mats Löfström berömmer i tisdagens Nya Åland Anna-Maja Henriksson (SFP) för att hon har sett till att kontakten mellan riket och Åland har fungerat.
Enligt Löfström fattade däremot social- och hälsovårdsministeriet, enligt vad han känner till, i fredags beslut i frågan om 14 dagars karantän för inresande sjukvårdspersonal utifrån utan att först ha tillfrågat Åland. För ÅHS betyder det nu ett tapp på 20 av totalt 86 läkare, 10 av dem utgör några av de mest kritiska läkarresurserna på ÅHS, enligt hälso- och sjukvårdsdirektör Jeanette Pajunen.
Insitutet för hälsa och välfärd, THL, och social- och hälsovårdsministeriet oroar sig för en ökad risk för smitta från Sverige. Det tycks vara ett tungt vägande skäl för beslutet som både stoppar passagerartrafiken och i praktiken också sjukvårdspersonal från Sverige för att komma till Åland för att jobba.
Landskapsläkaren Knut Lönnroth förmedlade under tisdagens presskonferens budskapet att Åland inte nödvändigtvis delar bilden att sjukvårdspersonal från Sverige skulle föra med sig en större smittorisk än motsvarande personal från fastlandet.
– Det finns (således) ingen epidemiologisk grund för att sätta all sjukvårdspersonal som kommer från Sverige i 14 dagars karantän, sade Lönnroth under tisdagens presskonferens.
Lönnroth som rimligtvis borde ha bäst koll på de åländska förhållandena menar alltså att smittorisken varken ökar eller minskar som en följd av beslutet.
Vad det däremot gör är försvårar för Åland, Åboregionen och för ministeriet.
Det innebär i praktiken att Åland blir av med den nödvändiga sjukvårdspersonal som regelbundet reser till Åland från Sverige, att Åland blir av med handlingsutrymme vad gäller möjligheten att säkra sin egen verksamhet och att hälso- och sjukvårdsministeriet nu har fått ytterligare en potentiellt svårlöst fråga på sitt bord.
Om läget förändras i Åbo kan ministeriet tvingas vaska fram sjukvårdspersonal med rätt kompetens och tillräckliga språkkunskaper i den privata sektorn från finländska fastlandet.
Alternativet hade varit att låta ÅHS jobba på som vanligt, med sina kontroller av inresande sjukvårdspersonal och därmed fått tillgång till personal som redan är bekant med organisationen.
Det hade möjligtvis varit bättre för samtliga parter om Åland och ÅHS hade beviljats ett undantag vad gäller karantänreglerna för sjukvårdspersonal från Sverige. Det hade kanske skett om Åland hade beaktats i beslutsfattandet i större utsträckning. Nu gick det inte så, och konsekvensen kan bli att alla behöver jobba ännu hårdare för att hålla ihop vår sjukvårdsberedskap.
