Spara el det mest effektiva
Staten lånar pengar för att sänka momsen på el och ge bidrag för att finländarna ska klara elräkningarna i vinter. Det är både bra och dåligt. Det viktigaste är att alla drar sitt strå till stacken och sparar el och använder den smart.
Det var allvarliga miner när regeringskvintetten presenterade budgetöverenskommelsen i torsdags. Och det är befogat, kan man tillägga. Det redan stora budgetunderskottet växer till 8,1 miljarder euro.
Fokusen i presentationen låg på energifrågorna och åtgärderna för att lindra effekterna av höjningarna av elpriset för hushållen. Momsen på el sänks med 14 procentenheter, det införs ett avdrag för höga elräkningar och för låginkomsttagare blir det ett direkt elstöd. Detaljerna är ännu oklara, exempelvis kring avdraget.
Åtgärderna motiveras med att regeringen vill försäkra sig att ingen ska tvingas välja mellan värme eller mat i vinter. Det är en god tanke. De övriga åtgärderna, exempelvis ett extra barnbidrag i december, är ett exempel på regeringens värderingar där man vill prioritera barnfamiljerna. Det är förnuftigt. Om barn far illa på grund av dålig ekonomi blir det oerhört dyrt i längden, det vet vi sedan 1990-talets lågkonjunktur. Och Finland behöver nödvändigt alla barn som föds. Vår nativitet är låg, att vidta åtgärder – även om de i det stora hela kan anses vara små – som gynnar barnafödande är därför viktigt.
Kritiken lät inte vänta på sig. Från Sannfinländarna kritiserades låntagningen, från Kristdemokraterna efterfrågades åtgärder för jordbrukets kris och personalbristen inom vården. Det är alldeles rimlig kritik, eftersom det är illa för statsfinanserna att öka statsskulden i den här omfattningen och skjuta fram skulden på framtida regeringar och generationer. Jordbrukets kris är stor och personalbristen inom vården är skriande – det är inte tal om annat.
Experter och förståsigpåare menar att momssänkningen är ett ingripande i elmarknaden som riskerar öka inflationen. Ökad inflation behövs verkligen inte nu. Världsnaturfonden (enligt Bernt Nordman, klimatansvarig på WWF i Hbl den 2 september) menar att momssänkningen gynnar de som använder mycket el medan de som investerat i värmepumpar, solpaneler eller andra åtgärder inte drar nytta av det och att det bromsar övergången till förnyelsebara energiformer. I stället hade det varit bättre att rikta pengarna till stöd för investeringar och förnyelser.
Det är motiverad kritik. Men här ska man komma ihåg att åtgärderna som regeringen nu vidtar är tillfälliga och enbart täcker upp för en del av prisökningarna. Enligt uppgifter i finländska medier ska momssänkningen gälla från december till april och avdraget för höga elräkningar ska gälla i fyra månader i vinter.
För att få perspektiv på åtgärderna kan man se på kostnaderna för åtgärderna. Enligt Svenska Yle kostar momssänkningen 209 miljoner, skatteavdraget 300 miljoner och elstödet 300 miljoner. Visst är det mycket pengar.
Samtidigt ingår 1 miljard euro ytterligare till att rusta försvaret och gränsbevakningen för det nya säkerhetspolitiska läget Finland nu lever i. Det är det få som kritiserar, eftersom de flesta förstår nödvändigheten.
Statsminister Sanna Marin (SDP) var också mycket noggrann med att lägga skulden för energikrisen där den hör hemma, hos Vladimir Putin. Hon konstaterade att han använder energin som ett vapen mot Europa. På presskonferensen påtalades också det självklara, att finländarnas pris för den ryska aggressionen är billigt i jämförelse med ukrainarnas. I Ukraina skadas och dör barn, kvinnor, gamla, män och soldater. Landet slås i ruiner och de som överlever traumatiseras. De flesta finländare förstår vad krig gör med ett land. Åtgärderna som regeringen nu vidtar kan också ses som ett sätt att ingjuta mod och tålamod hos finländarna att stå ut med de höga levnadskostnaderna som Putin orsakat. Det behövs för att Finland, både den politiska ledningen och de breda massorna, på lång sikt ska orka stå bakom Ukraina, demokrati och fred. Med det perspektivet är det lättare att öka på statsskulden.
Det som alla ålänningar och finländare kan göra och bör göra, är att energieffektivera. Det vill säga spara el och använda elen smartare. Det går att sänka inomhustemperaturen, det går att optimera värmesystem, täta dörrar och fönster, installera solpaneler, stänga av lampor och apparater som drar ström i onödan. Det går också att duscha kortare och bada bastu mer sällan. Att köra disk- och tvättmaskinen på ekoprogrammen drar mindre energi. Att undvika att köra de mest energislukande apparaterna ¬– ladda elbilen, dammsuga, köra disk- och tvättmaskin ¬– under de tider när förbrukningen är som högst är också dumt. Om alla bidrar till att jämna ut elförbrukningen under dygnet minskas behovet av den allra dyraste elen och elpriset kan pressas ner. Ja, det ger inte automatisk effekt, men om alla drar sitt strå fungerar det. Det här enligt Energiforsk, som är ett opartiskt forsknings- och kunskapsföretag, som menar att genom att minska efterfrågan på el med 5 procent i Europa skulle elpriserna i elområde 3 i Sverige minska snabbt och landa på samma nivå som 2021.
I andra europeiska länder införs eller diskuteras maxtak på elen, så att staten går in och betalar kostnaden över en viss nivå. Det är dumt, eftersom det sänker incitamentet att spara el.
Summa summarum. Den finländska vägen, där staten står för en liten del av kostnadsökningen, är förnuftig så till vida att den är tillfällig och ger en konkret hjälp utan att ta bort hela incitamentet att själv bidra till att minska konsumtionen. Vi måste fortsätta stå bakom Ukraina, att delta i spartalkot på el är ett billigt sätt, både för plånboken och framför allt ur alla andra perspektiv.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
