Vill någon prata franska?
Jag hittade vänner i Lyon. Jag förstår ju att ni suttit hemma och hållit tummarna för mig, och undrat om jag träffat några nya kompisar under min språkresa till Europas gastronomiska huvudstad.
Det gjorde jag alltså. Dels blev jag snabbt vän med de fem journalister från Helsingfors och Uleåborg som också hade fått förmånen att delta i språkkursen, och dels träffade jag trevliga människor från alla världens hörn på skolan där vi lärde oss franska.
Språkstudierna var bra men utmattande. I klassrummen talades inte ett ord engelska och när vår lärare på franska förklarade hur man använder de relativa pronomena qui, que, où och dont tappade jag nästan hoppet om att jag någonsin skulle förstå språket. Men sakta men säkert gick det allt bättre. Så småningom började jag hitta de där orden som jag ställde in längst bak på en förrådshylla i mitt huvud för si så där tio år sedan. Efter några dagar förstod jag det mesta som lärarna och familjen jag bodde hos sade till mig. I slutet på andra veckan gick det till och med ganska bra att prata, i alla fall så länge som jag talade om banala saker som vad jag gjort den aktuella dagen och vad jag skulle göra dagen därpå.
Utöver språkstudierna hann jag även uppleva Lyons kulturliv under de två veckor jag stannade där. Lyon är verkligen en jättetrevlig stad och jag rekommenderar alla som kan att resa dit någon gång. Visste ni till exempel att bröderna Auguste och Louis Lumière som uppfann biofilmen kommer från Lyon? I dag har man byggt om deras hem till ett filmmuseum, och en filmfestival hålls årligen i stan till deras ära.
Muséer finns det för övrigt gott om i Lyon. Jag besökte till exempel Centre d’histoir de la résistance et de la déportation, ett museum som berättar om Lyons roll under andra världskriget. Besöket där gör det ännu svårare för mig att förstå att fransmännen gav 25 procent av sina röster i EU-valet till högerextrema och invandrarfientliga partiet Nationella Fronten. Det visar kanske att människans minne är väldigt kort.
Vi besökte två lokala tidningar under resan. Där sade man att fransmännen struntar i EU-valet. Gemene man tycker helt enkelt inte att EU-politik är intressant och man bryr sig inte om vad som händer i resten av Europa. Därför tyckte tidningarna vi lärde känna inte att de borde skriva så mycket om valet till Europaparlamentet. Konstigt ställningstagande även det…
Desto trevligare var det att uppleva gastronomin som gjort Lyon känd som matmecka. Här kallar man restauranger som serverar lyonesiska specialiteter för bouchon, och går man till en sådan får man smaka allt från inälvsmat till grodlår, franska ostar, kanin och queneller. Och så ligger ju Lyon mitt emellan vindistrikten Beaujolais och Côte du Rhône, så här finns alla möjligheter att testa goda viner och göra dagsutflykter till fina vingårdar.
Sammantaget blev det en väldigt rolig, lärorik och intressant resa. Nu gäller det bara att hålla franskan vid liv på något sätt. Kanske finns det någon fransktalande person på Åland som vill ha en ny kompis? Hör av dig till mig i så fall, så kan vi prata om banala saker som vad vi gjort i dag och vad vi ska göra i morgon.
Malin Lundberg malin.lundberg@nyan.ax
