DELA

Vilka signaler!

Ibland spelar det ingen roll hur man gör, det blir fel i alla fall.
Lagtinget har beslutat att det skall sparas. En summa motsvarande två veckors lön för samtliga landskapsanställda inklusive lagting och regering skall inte betalas ut. Hur gör man det?
Till exempel genom att ta ut semesterpremien i ledig tid istället för i pengar. Så det är ett av alternativen för landskapets anställda.

Men alla kan inte vara borta två extra veckor utan att det tas in en vikarie och då blir det ju ingen inbesparing. Så det söks alternativ.
En har kommit på idén att ta ut den här tiden i form av lediga fredagar under året. Då kan han hålla koll på arbetet så inget blir liggande samtidigt som det inte behövs någon vikarie. Rätt smart.
Men helt fel.
För vad ger det för signaler till andra om en hög tjänsteman tar ”betald långhelg”? Fy så det låter, betald långhelg ett ekonomiskt tufft år som detta. Det är ju att missbruka sin ställning, allra minst.
Istället borde tjänstemannen ha tagit ut allt på en gång, betald två veckors extra ledighet, och kallat in en vikarie. Men då hade det ju inte sparats, så då kunde han lika väl ha stannat kvar på jobbet.
Men vad skulle det sända för signaler till de andra, de underlydande? ”Vi skall nog avstå pengar, men de som sitter högst uppe slipper fast de har bäst råd.”
Så kan man ju inte göra. Fy på sig.

Vad kan man göra då?
Bäst är det väl om våra offentligt anställda avstår från såväl sin semesterpremie som ledighet. Kanske halva lönen utöver det, för säkerhets skull. Men då säger någon att så kan man inte göra för då ger man andra dåligt samvete.
Hur man än vänder sig har man rumpan bak.

Det är inte lätt att göra rätt. Jag läste i dagarna ett protokoll från landskapsregeringen om en ny funktion för funktionshindrade. En funktion som det inte finns pengar till just nu, det förstår efter att ha läst texten ovan.
Men det är inte pointen. Utan pointen är att funktionen skulle placeras hos Ålands invalidförbund.
Vanligt folk har ibland svårt att skilja på lagting och landskapsregering. Men det verkar gå i motsatt riktning också. Ålands invalider finns, jag var nästintill gift med föreningen under ett antal år. Samma med Ålands handikappförbund, i ännu fler år. Och så finns riksomfattande Invalidförbundet, som jag från i lördags är gift med i ytterligare fyra år. Om vi lever så länge.
Nordiska handikappförbundet, Nordiska handikappolitiska rådet, European Disability Forum, Fimitic (vet inte vad det står för), alla är eller har varit nära knutna till familjen.
Så varför har ingen presenterat mig för Ålands invalidförbund? Diskriminering? Vad ger det för signal!

HARRIET TUOMINEN