DELA

Vandring i natten

Mycket kan hända i en stad som är släckt fast det är så ljust det kan bli nu under våren och sommaren.

Man kan snubbla på vinda trottoarstenar eller cykla ner i ett potthål i asfalten och skada sig.

Man kan bli påkörd av en bil fast den kör med helljuset på. (Ja, reflexvästen är undanstuvad).

Man kan börja undra om det står någon bakom husknuten när man går förbi och som man måste vara rädd för. (Detta gäller framför allt för flickor och kvinnor).

Att det är mörkt blev jag varse när jag knallade hem från Långnäsbussen i söndags natt. Som barn var jag extremt mörkrädd och varje gång jag gav mig in i mörkret bortom sista väglyktan på väg till min kompis kändes det som om döden var nära.

Från första dagen som stadsbo när jag var 20 försvann mörkrädslan på en gång. Men på min korta väg i mörka Mariehamn hann jag känna små ilningar av min barndoms mörkerskräck – inte för att jag på riktigt trodde att något skulle hända utan för att känslan av otrygghet ökade.

Jag vet hur flickor känner sig i mörkret. Gå snabbt. Stanna inte. Låtsas prata i telefonen. Ha nycklarna i beredskap så att du kan försvara dig. Gå inte i parker. Gå helst i sällskap med en kompis.

Det allra sämsta rådet är att flickor och kvinnor ska stanna hemma för säkerhets skull eller ta taxi. Det gör mig riktigt arg. Det rådet begränsar flickors och kvinnors liv och betyder att man viker sig för de sega strukturer som klumpar ihop män som potentiella våldsverkare.

Dessutom finns det många tjejer som måste ta sig hem från jobbet på kvällar och nätter.

Tack och lov har gatlyktorna tänts igen i Mariehamn. Visst kan man tycka att släckningen är ett litet problem men det måste i rimlighetens namn finnas annat att spara 15 000 euro på.

Också i en större stad som Vasa släcks belysningen i sommar för att spara 50 000 euro. För tio år sedan gjordes det senaste försöket med släckt belysning. Då ringde polisen och ville att ljuset skulle tändas igen, rapporterar Vasabladet.

Brottsligheten ökar i mörkret. Det visar undersökningar som gjorts – och det behöver man ju inte vara Einstein för att själv räkna ut.