DELA

Vägen mellan stress och tristess

För några år sedan sökte min gode vän, då nyligen disputerad biolog och glad i hågen, ett jobb han inte fick. Inget konstigt med det i sig, sådant händer ju. Men det speciella här var att han nekades jobbet på laboratoriet i fråga på grund av resultatet i ett intelligenstest de sökande genomgick.

Han är inte dum, min gode vän, snarare väldigt smart. Åtminstone fungerar hans intellekt i ljusa stunder med en imponerande vitalitet; sanningen att säga tangerar dock hans lägstanivå emellanåt det smått imbecilla.

Nåväl, min vän valdes alltså inte bort på grund av för lågt resultat i intelligenstestet, utan på grund av för högt. Ledningen för laboratoriet förklarade helt enkelt att han inte passade för den utlysta tjänsten, att risken var för stor att han skulle bli uttråkad av arbetsuppgifterna och att han därför sannolikt snart skulle söka sig bort.

Att min vän inte fick den tjänsten var nog, i så här i efterhand till gagn för båda parter. Min vän fick snabbt en annan tjänst som bättre svarade mot hans kvalifikationer och (ibland) lysande intellekt och där han fick känna sig utmanad.

Samtidigt kunde laboratoriet förhoppningsvis anställa en kandidat som löpte mindre risk att i förlängningen drabbas av boreout.

Boreout , eller boredom burnout syndrome, är en term som myntades 2007 av schweizarna Peter Werder och Philippe Rothlin i boken Diagnose Boreout. Termen har emellertid inte fått lika stort genomslag som burnout, utmattningssyndrom. Inte ännu i alla fall.

På sistone har det också börjat talas mer och mer om boreout, som artikeln ”Uttråkad på jobbet? För få eller för ensidiga arbetsuppgifter kan ge dig boreout” på svenskayle.fi (8.5.2019) visar.

I artikeln intervjuas den finländska forskaren Lotta Harju, som forskar på just boreout vid Vrije universiteit i Amsterdam. Boreout, berättar Harju, ”handlar om att arbetstagaren blir kroniskt uttråkad. Man blir inte utmattad som när arbetsbördan är för stor, men det rör sig ändå om stress och illamående i arbetet. I slutändan kan för lite arbete, eller åtminstone för lite meningsfullt arbete, också göra oss sjuka.”

Arbetslivet av i dag tycks, således, i mångt handla om att lyckas balansera mellan stress och tristess, att finna en framkomlig väg utan att trilla i något av dikena burnout eller boreout.