DELA

Tingsrätten tisdag morgon

Tingsrätten tisdagen den 14 augusti. Lite småmulet men varmt ute. I rättens väntrum finns inga fönster.
Där sitter en ung kvinna, en baby, en mamma/mormor. Den unga kvinnan är målsägande i ett fall som inträffade för fyra år sedan. Ett fall med en företagare i Mariehamn – han är något annat i dag – som har bjudit henne på öl trots att hon var bara 16 år, och som också erbjudit henne pengar för att hon skulle ge honom sex.
Så hävdar hon själv, åklagaren och mamman som fick dotterns berättelse då för fyra år sedan. Återstår så bevisningen.
Jag tänker, där jag sitter i salen på åhörarplats som allmänhetens företrädare, att det verkligen inte är bekvämt att vara den som försvarar en åtalad i sådana här sammanhang. Den åtalade förnekar allt som läggs honom till last. Det har helt enkelt inte hänt, säger han, flickan ljuger och biträdets uppgift är att föra hans talan. Alla har rätt till ett försvar.

Så biträdet gör sitt bästa för att få den unga kvinnan att missa på någon datum- eller veckodagsangivelse, var det nu en torsdag eller fredag när du började jobba och var det inte så att du jobbade bara en dag i stället för de sex dagar du säger att du jobbat? Minns du alls något från de här dagarna och var det inte så att du var ute och åkte bil med en annan av de anställda, en man?
Men hallå. Det har faktiskt gått fyra år, fyra år som i en ung människas liv innehåller så många dagar och kvällar, så många veckodagar och månader, livsomvälvande händelser och bagateller – hur ska man komma ihåg exakt vad man sagt i ett polisförhör för så länge sedan?
Den unga kvinnan svarar tålmodigt, försöker minnas, gissar ibland och medger det. Samma frågor ställs flera gånger.
Också mamman svarar tålmodigt, fast man anar att hon är förbryllad över frågorna. I vittnesbåset är man prisgiven – det går inte an att ifrågasätta frågeställningarna, alltså gör man sitt bästa för att svara.
Jag är inte helt säker på att jag skulle kunna låta bli att fråga: Varför vill biträdet veta det? Varför ska det man säger, och den man är, misstänkliggöras på alla möjliga sätt? I synnerhet som den åtalade inte ens är på plats och kan frågas ut om sitt rökande, sina kontakter med det motsatta könet eller något annat?

Företagaren har tidigare blivit frikänd i rätten från ett åtal om våldtäkt mot en annan anställd under samma tid. Också det ville biträdet lägga den unga kvinnan till last. På något sätt få det till att mannen inte kunde dömas för det andra om han inte var skyldig till det ena.
Ja, hur kan man bevisa att någon erbjudit en minderårig person pengar för sexuella tjänster? Ska man alls tro på unga flickor som är på sitt första provjobb och som, för att få en chans att fortsätta jobba, inte ryter ifrån ordentligt när de utsätts för obehagliga närmanden mot sin vilja även om de nog markerar att de inte vill?

ANNIKA ORRE