DELA
Foto: Porträtt Ida Jansson

Swajpa höger, swajpa vänster

Hörrni, jag har skaffat Tinder. Ni vet den här dejtingappen där det dyker upp en massa människor som man sedan ska swajpa höger eller vänster beroende på om man gillar dem eller inte.

En kollega berättade om Tinder och jag tyckte att det verkade så spännande. Jag menar, mycket kan man säga om livet den här årstiden – men inte är det spännande.

Jag laddade alltså ned appen och satte förväntansfullt igång med tindrandet. Till en början dök bara barndomsvänner och släktingar upp och jag swajpade vänster, vänster, vänster, vänster. Det är nämligen åt vänster man ska swajpa om man inte är intresserad. Modet sjönk.

Jag tindrade vidare och plötsligt, en sen kväll, började okända ansikten dyka upp i närheten. Det är nämligen så att appen känner av min position och vet vilka andra tinderanvändare som är i närheten.

Jag överraskades av en matchning med Tobias, 28 år, fyra kilometer bort. Han skrev till mig. ”Bor du på Åland? Jag är på kryssning på väg till Helsingfors”. Det visade sig att Tobias, 28 år, bor i Örebro.

Jaha . Det var den spänningen. Plötsligt förstod jag varför så många okända människor dök upp i flödet. De åkte ju förbi med färja allihop!

Jag swajpade vidare. Efter flera minuter av vänsterswajpande föll jag som i trans. Swajpa, swajpa swajpa, vänster, vänster, vänster. Då började det dyka upp ansikten på killar som Per, 32 år, 1 851 km bort med profiltexten ”Hej, jag trivs bra här i Utrecht” och jag tänker: ”Har jag alltså swajpat mig igenom alla tinderanvändande killar i hela Norden?”. Humöret sjönk igen.

Det är rätt intressant ändå att se att många killar inte skriver någon text om sig själva men däremot anger de sin längd. För mig kunde ingenting vara mer ointressant. Istället för längd kan de ange sitt IQ, tycker jag.

Men jag har också utarbetat en metod för att på egen hand fastställa IQ. Bilder på bar överkropp och stora muskler korrelerar direkt med en lägre intelligensnivå, till exempel. (Här ber jag om ursäkt på förhand till alla jag trampar på tårna för att jag generaliserar).

De som i sin profiltext stavar fel och skriver ”Jag är inte bra på allt, men jag är bäst på det mästa” vill jag bara svara ”Ja, fast stava är du ärligt talat inge vidare bra på”.

Sedan fick jag plötsligt en matchning till. Med Karl, 29 år. Vi inledde en konversation. Han bodde på någon liten ort i Sverige, jag har glömt vilken. Han frågade ”Vad har du för trosor på dig?” och mitt humör sjönk igen. ”Mamelucker” svarade jag. Och han frågade ”Vad är det?”. Då tappade jag tålamodet och raderade honom.

Mikael, 31, blev inte heller långvarig efter att ha frågat ”Får jag stirra på dig när du sover?”.