Ställ upp, men för dig själv
Att vara aktiv innebär inte alltid att man motionerar. Det innebär inte heller alltid att man ställer upp på vad som helst. För mig betyder ordet aktiv att jag gillar att vara igång. Jag trivs bäst med att göra något. Ensam eller tillsammans med någon, rörelse är nyckeln. Ska jag sitta stilla länge behöver jag något som motiverar min koncentration, kanske är det en kvällspromenad, eller så en kaffe med någon jag inte träffat på en tid.
På sommaren brukar jag lugna ner mig en aning. Det känns att saker händer ändå, utan att jag måste flänga runt hela tiden. Därför är jag kanske mest avslappnad på sommaren. Det finns liksom inte ett behov att aktivera varje minut, man kan i stället se helheten av det man gjort efter en lite längre tid. Ofta räknas sommaren ändå som en enhetlig period.
Får ofta höra av min familj att jag stressar dem med att försöka aktivera dem. Det är något jag ofta ignorerar, men ändå förstår. Ifall man har en person som står bredvid en och räknar upp tusen alternativ på hur dagen kan spenderas, kan det gott och väl bli en aning mycket. Jag har alltid umgåtts med personer som vill göra en massa. Så att bara ta det lugnt en hel dag finns inte inprogrammerat i mitt huvud. Jag känner alltid en viss stolthet av att få höra ”hur orkar du hålla på sådär”. Det ger mig mer energi att fortsätta.
Liksom med allt annat har den här egenskapen inte alltid varit till en fördel för mig. Under mitt första studieår ställde jag upp på allt. Jag var med på allt, hjälpte till där var det behövdes och offrade otaliga timmar för olika föreningar, utan att kunna begära något tillbaka, eftersom det är så det fungerar.
Visst tycker jag det var roligt, oftast värt det, men ibland glömde jag varför jag gjorde det. För ju mer man hjälper till, desto mer förväntar sig alla att du ska göra. Om man dessutom är en person som har svårt att tacka nej slutar det med att man blir indragen i uppgifter man egentligen inte har så stort intresse av.
Till hösten vet jag att jag måste sätta gränser. Fortsättningsvis lever jag för att springa från ställe till ställe, men jag måste göra det på mina egna villkor. Prioritera sådant som just jag vill sätta min tid på, inte bara dras med i vad alla andra gör.
