DELA

Smartnina med sin inte så smarta telefon

Telefoner med pekskärm dyker upp som svampar efter regn och nu har då jag också skaffat mig en. Jag skulle inte gjort det om inte min gamla telefon, som bara var två år gammal, plötsligt lade av. Dessa smarta telefoner är verkligen smarta.
Man kan surfa på internet med dem, vilket gör att man kan kolla sin e-post, sin facebooksida och läsa tidningar till och med. Man kan spela spel både online och offline.

Men
sen börjar problemen och då framstår inte telefonen som så jädra smart. När man ska skicka ett mess har telefonen en helt annan åsikt om vad man ska skriva än vad man själv väljer. ”Jag ligger i soffan och slöar” blir Jag ligger i soffan och solar. ”Jag tänkte just messa dig” blir ”Jag tänkte just ledsamt dig.”
Att messa, som jag klarat med bakbundna händer tidigare, har blivit ett svettigt arbete. Jag måste hela tiden kolla och dubbelkolla att orden jag skriver verkligen blir de ord jag skriver och att inte den elaka lilla djävul som sitter i telefonen ändrar det i sista stund. Och tangenterna på min lilla skärm är så små att jag har svårt att träffa rätt.
I och för sig är det här bra och smart av telefontillverkarna som säkert är i maskopi med telefonbolagen. Jag ringer hellre än messar nuförtiden.

Och att
ringa med min nya smarta telefon är också en visa för sig. När jag väl hittar mina kontakter så hittar jag inte funktionen där jag kan knappa in första bokstaven i namnet och genast hamna vid alla som heter något på S. Nej, jag ska vifta mig igenom hela kontaktlistan, som dessutom utökats med alla mina facebookvänners telefonnummer efter att jag varit in på facebook med telefonen. (Och jag har inte lyckats logga ut från facebook på min telefon heller så jag hoppas att utloggning sker automatiskt när jag avbryter min internetuppkoppling.) Såå därför ringer jag bara personeer som nyligen ringt upp mig för de finns på en praktiskt lista som dyker upp när jag trycker på knappen ”telefon”.
Nåja, vem skaffar nu en smarttelefon för att ringa och skicka meddelanden med?

Det bästa
med min telefon är ju apparna! Man kan ladda ner gratis (det vill säga skaffa till sin telefon från internet) alla möjliga slags spel. Och jag har skaffat mig spelet Wordfeud. Det är som Alfapet, fast på telefonen, och man spelar två och två.
Man kan välja en slumpmässig motståndare och då parar den allsmäktiga Cybergudinnan ihop två spelare som söker partners och så sätter spelet igång. Man ser inte varandra annat än som en liten profilbild och genom att det dyker upp nya ord på spelplanen. Man kan också spela mot sådana som man känner och då kan man ta reda på varandras användarnamn och bjuda in.

Men jag
varnar er: När ni väl stigit in i Wordfeudvärlden är det svårt att lämna den.

Nina Smeds