¡Sí, sí, claro señora!
Inga Heller vaknar en morgon mitt i ett grammatiskt problem med spanska språket.
Alltså, comprender, att ”förstå”, i presens plural första person, comprende…compre…. comprendemos. Så måste det bli! Alltså ”vi förstår”.
Men att drömma om spansk grammatik? Varför i hela friden gör man det?
Det var en pensionerad general, spanjor förstås, som drev ett ”bed and breakfast” i södra Frankrike, som fick henne att återuppta gymnasietidens spanskaplugg.
Han la armen om hennes stolsrygg, fyllde på vinglaset gång på gång och påstod att hennes få framstammade spanska glosor var ”Muy bien.” Och att hennes språkbehandling var ”¡Exelente!”. Men han blåste inte rök ur öronen som i ”Tjuren Ferdinand”.
(Vem var det som sa att ge mig bara tillräckligt med vin och jag kan hålla en föreläsning om skillnaderna mellan åländskt och sydtyskt jordbruk, med avseende speciellt på fodergrödorna…)
Nu sitter Inga Heller på skolbänken igen och tycker det är roligt att handskas med blyertspenna och suddgummi.
Att säga 1974, på spanska, går också ovanligt lätt. Det beror antagligen på att det årtalet sitter intrummat längst in i hjärnbalken. 1974 var det sista år hon pluggade spanska förra gången. I det livet som var då. Med magistern som hade en fru som var så snål att hon satte mjölktetran upp och ner i mjölkglaset för att få ut sista droppen – det skvallras som ni märker en del i småländska småstäder – också.
Men varför? Taxichauffören i Madrid ville veta. Han hade just frågat om det finns pingviner på Åland och sedan undrade han över det som är så svårt att svara på:
– Varför pluggar du spanska?
Eller som någon annan uttryckt det:
– Varför studera till akademiska språkpoäng på högskola när det går precis lika bra med charm?
Språkstudier är hjärngymnastik. Och god avkoppling. Man måste tänka på något annat än jobb. Det är ett världsspråk. Men mest ändå är det nog som Johanna Wickström sa i sitt radiopratarprogram, ungefär så här:
– I varje språk lyfts olika sidor av ens personlighet fram. Jag kan tycka om min ryska sida. Eller min spanska sida.
Vi som pluggar spanska tycker om folks spanska sidor.
Språkstudier är dessutom bra tidsfördriv, som på Rosella.
Andra roar sig med korsord och sudoko. Till vilken nytta? Inga Heller sitter med sina spanska glosor! Till någon liten nytta i alla fall.
Hon slipper göra om misstaget när hon bad att få köpa hundra vykort. När hon menade tio. Förstås. Och mannen i kiosken hade redan sprungit ner i en källare intill och hämtat en hel låda. Han log saligt åt sin goda affär. Men skrattade lika glatt när han förstod att det var ett misstag. ”¡Sí, sí, claro señora!” Vi log ikapp. Vi var ju i Spanien.
KIKI ALBERIUS-FORSMAN
