Riktigt renskav
”Vi från Norrland skulle aldrig …” messade en läsare nyligen om receptet på renskavspanna i Dagens rätt.
– Fransk senap och grönpeppar har inget med ren att skaffa, meddelade Thomas när jag ringde upp.
Han har bott på Åland i tre år nu, men har för det mesta ren i frysen så renskav lagar han rätt ofta.
– Du skall använda stekpanna och helst utomhus, säger han.
Norrlänningar må vara så funtade att de står ute och steker året runt. Jag föredrar köket vintertid. Men i övrigt låter det inte dumt alls. Snarast tvärtom. Så här gör man enligt Thomas.
Fräs köttet, salta, peppra, lägg på en mjukkaka och låt puttra en stund. Mer behövs inte. Och då har man inte tagit död på all den goda smaken i renköttet.
Mjukkaka är ett tunt runt bröd. Motsvarigheten på den finska sidan i norr heter rieska.
Den som vill kan slå på grädde innan köttet får puttra mjukt.
Thomas är noga med att ren skall stekas i riktigt smör, inte i olja eller margarin. Renköttet är magert, så magert att det tål både smör och grädde. Man kan också sätta lingon i såsen.
Som ung gick Thomas en Cordon Bleu-kurs i Frankrike och fick där rådet av sin lärare att använda så litet yttre smaker som möjligt i matlagningen.
– Det var ett gott råd. Maten skall vara så enkel som möjligt, då kommer de riktiga smakerna fram.
Nu vet ni alla hur renskav tillreds på norrländska. Thomas och min fundering var att den som hade totat ihop receptet med grönpeppar och fransk senap egentligen inte gillar smaken på ren och försökte dölja den så väl det gick.
Men då kan man ta kyckling istället. Smakar inget och kostar mindre. Det skall jag tänka på nästa gång jag plockar ihop recept till Dagens rätt (jag hittar nämligen inte på dem alla själv).
Medan vi språkades vid, Thomas och jag om allt möjligt, blev han sugen.
– Jag måste titta efter om jag har nåt skav i frysen.
Det är så han gör. Han tar fram en bit fruset, hyvlar av så mycket som behövs och steker. Resten åker in i frysen igen.
En helt annan sak nu.
Den nya chefen på MCA meddelade redan innan han tillträtt att nu skulle det höjas avgifter.
Driftsavgiften höjs från 80 till 103, 20 euro i året. Det är 29 procent. Avgiften för programkortet höjs från 20 till 35 euro. 75 procent! Vad får jag för det? Jag har sett det jag har behövt se hela tiden. Det var någonting med textningen en tid, men det åtgärdades. Så vad är det jag nu skall betala för?
Hur många skulle stillatigande gå med på att Ålands radio höjde licensen från 200 till 258 euro utan att vi får mer för pengarna?
Vi har i familjen börjat diskutera parabol.
