DELA

Rådjuren-Anna 4-3

Bredvid vårt hus pågår en ständig kamp. Vårt hem ligger på gränsen mellan skog och åker men när vi flyttat in visade det sig att någon annan redan huserade här. Jag pratar så klart om rådjuren. Dessa ”skygga” djur som visat sig vara både orädda och oroande smarta.

Visst såg vi deras stigar i skogen och över diket. Men det var först när vi gav oss på projektet att skapa en trädgård som våra vägar möttes.

En höst väljer jag med stor omsorg ut fyra sorters äppelträd som ska utgöra grunden i kommande fruktträdgård. Jag ser resultatet för mitt inre. Knotiga stammar, fantastisk blom och grenar som dignar av frukt.

Senare samma höst tittar jag ut genom fönstret och reagerar på att något är annorlunda. Tre stympade träd står därute, brutna kvistar och stammar som skiner vita där barken är borta. Och var är det fjärde trädet? Jag hittar det flera meter bort, uppdraget ur marken som någon dragit korken ur en flaska. Tydliga spår avslöjar förövarna. 1-0 till rådjuren, men nu är jag på krigsstigen.

De stympade träden beskärs och det upprivna planteras på nytt. Med mycket vatten och kärlek överlever alla. Höga stängsel sätts upp kring varje träd, tillsammans med ordentliga stöttor.

Spåren i snön visar senare hur mina motståndare förgäves försöker nå godsakerna innanför nätet. Det står 1-1.

Vi får skott av havtornsbuskar av en bekant. Plantorna trivs och växer så det knakar. Tills en dag. Jag tittar ut genom fönstret och alla buskar är borta. Jag hittar resterna, söndertrasade kvistar och rötter i skogskanten. 2-1.

Vi investerar i en robotgräsklippare. Förutom fint gräs och färre skogsbässar och mördarsniglar ska den enligt uppgift även skrämma rådjur. 2-2.

Gräs och bässar minskar märkbart, men rådjuren fortsätter komma. Mangolden i grönsakslandet har inte en chans. Varje gång nya blad dyker upp är någon där och ”kalhugger” hela raden. Men nu har jag lärt mig och slår ner stolpar och spänner upp trådar. Jag tror i min enfald att ställningen är oavgjord. 3-3.

Hösten kommer och rådjursjakten är i gång. ”Våra” rådjur syns inte till. Maken, jägaren, är på rådjursjakt i grannkommunen. Då ser jag dem komma. En get och två killingar traskar in på vår gård, sliter lite i de äppelkvistar som sticker ut genom näten innan de kliver vidare mot grönsakslandet med bestämda steg. Där glider de smidigt in under mina trådar och festar loss på grönsakerna. 4-3.

 

Anna Björkroos