DELA
Foto:

Presidenten mot katthuset

Hetast på Nyan? Inte är det presidentbesöket i varje fall. Det är utan tvekan katthuset som gjort internetsuccé. Tröstlöst? Inte vet jag, men lite konstigt känns det att den mest omtalade och lästa artikel jag någonsin skrivit är den om katten Morris från Sottunga som fått sig ett eget hus i Närpes.

Jag tycker det är ett väldigt fint hus och önskar jag var lika händig som han som byggde huset. Det handlar inte om det. Mest kanske det handlar om att ingen del av min mest lästa artikel någonsin på något vis står och faller med min skicklighet eller insats som journalist. Det är på intet sätt mitt avslöjande eller min analytiska förmåga som dragit till sig uppmärksamhet, utan det är den händige Kjell-Olav Rönn och hans kreativa katthus som står för hela insatsen.

Av alla undersökande, tidskrävande och spännande (enligt eget tycke alltså) artiklar jag skrivit så är det inte hemlösheten i Mariehamn som folk läst mest. Inte heller är det avslöjandet om att diktatorn Augusto Pinochets nära allierade, den chilenska mediamogulen Agustin Edwards Eastman seglade till Åland med sin lyxjakt förra sommaren.

Fast det är väl självcentrerat och narcissistiskt att tro att om jag tycker något är intressant så tycker alla andra också det. Sedan får man väl hoppas att folk läser nyheter på olika sätt. Att fler läser om katthuset i Närpes än något annat behöver inte betyda att alla tycker att katthuset i Närpes är viktigare än allt annat.

Ibland brukar jag vara lite raljant när jag berättar om lokaljournalistiken för vänner från storstaden. Jag brukar säga att bortsprungna katter kan vara bra nyhetsstoff. Det är inte helt sant, men nu har jag i varje fall en bra historia att berätta åt dessa storstadsmänniskor.

Katthuset blev min första exkursion till klickjournalistikens territorium. En tacksam exkursion ändå. För det var ändå intressant på riktigt. Det hade varit en fin historia även utan nyhetsvinkeln som kom av de 16 000 delningarna på facebook. Lättsamma nyheter är väl en tacksam distraktion från allvaret

Jag har mina invändningar mot klickjournalistiken, men jag älskar lokaljournalistik för att det kommer så nära och inte alltid behöver ha hårda nyhetsvinklar. Kanske det är så att det riktigt lokala gör sig bra som clickbait.