Plattare läsupplevelse i plattan?
Bibliotek. Hur fantastiskt är det inte att det finns sådana? Hela hus fyllda av böcker, musik, tidningar och numera en hel del annat också som det bara är att ta för sig av! Det enda som krävs är ett lånekort och att man ser till att lämna tillbaka det man tagit hem inom rimlig tid. I övrigt har man fullkomligt fri tillgång till hur många världar som helst.
Det förtjänar en tanke faktiskt. Bibliotek hör till de saker vi är så vana vid och tar så för givet att vi inte alltid inser exakt hur fantastiska de egentligen är.
Tanken får jag när jag läser i Finströms biblioteks historik och inser att kommuninvånarna år 1926 kunde välja mellan futtiga 33 titlar i sitt kommunala bibliotek. De böckerna fanns i en bokhylla hemma i salen hos Aina Mattsson i Åttböle. Några öppethållningstider brydde hon sig inte om utan var bara någon hemma var det bara att komma in och välja kvällslektyr bland de 33.
I nästan 35 år hade Aina biblioteket hemma i sin sal. Under den tiden utökades bokbeståndet till 1.875 och man kan anta att den salen inte mera rymde släktkalas och högtidsfirande.
Visst finns det säkert många som har 1.875 böcker hemma även i dag, men jag tvivlar starkt på att de skulle uppskatta att någon som just insett att den läst ut senaste boken ringde på vid elvatiden på kvällen för att låna en ny.
Själv har jag inga större problem att göra mig av med ägodelar men böcker kan jag ha väldigt svårt att skiljas från. I kombination med rastlöshet och många flyttar är det faktiskt något av en belastning. Fråga mina vänner.
Inte för att jag läser varje bok många gånger – det är faktiskt rätt sällan jag läser om en bok – utan mest för att jag tycker det är så trevligt att äga böcker. Att de finns där. Nya böcker att läsa finns ju alltid att låna på biblioteket.
För en bokälskare kan det nog aldrig bli det samma med en e-bok som man laddar ner till sin läsplatta. Visst, jag inser fördelarna. Inte minst när man reser – eller flyttar. Och, kanske, när man lånar böcker. Jag är nämligen inte den bästa på att returnera i rimlig tid och böcker är som sagt tunga.
Men känslan av att hålla i en bok man inte ännu läst, att först ta in pärmen, läsa baksidan, öppna den och sniffa (jo, jag gör det varje gång), den kan man inte få i läsplattan. Kanske blir det en plattare läsupplevelse i plattan? Vad vet jag som inte äger någon.
Biblioteken är med i utvecklingen i alla fall och kanske är det just de som kan få mig att börja använda läsplatta. Den folkbildande tanken som genomsyrade grundandet av bibliotek i tider när det inte fanns pocket och när böcker bara var de rika förunnade finns ju faktiskt kvar.
Även om man nu kan hitta alla typer av litteratur och inte bara ”lämpliga” böcker som von Knorring ville sprida bland allmogen.
