Penningtvätt: så går det till
Penningtvätt är ett populärt ord. Nästan dagligen hör vi det singla förbi i nyhetssändningar. Svarta pengar görs vita genom allehanda transaktioner. Söker man på ordet via Google på internet så dyket det upp 106.000 träffar. Man kan läsa hur polisen varnar för penningtvätt och får veta att EU arbetar på ett nytt penningtvättsdirektiv.
Men hur tvättar man då pengar?
Ja, därom kan jag ge besked, ty jag har varit med. Så sent som för några dagar sedan tvättade pengar.
Så här gick det till:
Jag kom mig äntligen till att röja upp lite på klädhängarna och bestämde mig för att plocka ut sommarens jackor, såväl den ganska nya, som den lite äldre och den som redan blivit gräsklippar- och trädgårdsjacka. Jag märkte att alla kunde må gott av att bli tvättade och var redan på väg mot källaren då jag kom att tänka på att någonting till kanske kunde rymmas med. Röd lyste Nyanjackan med stjärnorna på ärmen. Den har jag använt längre än vanligt denna milda höst och den kunde behöva en sväng i tvättmaskinen.
Vis av tidigare erfarenheter och plockade jag nogsamt ut alla gamla pappersnäsdukar, inköpslistor, godispapper och annat cellulosamaterial som har en tendens att samlas i fickorna.
Sedan fyllde jag tvättmaskinen, placerade in bollen med Ariel, stängde luckan, vred temperaturen till 40 grader och startade.
Någon timme av dammsugning, diskmaskinsfyllning, kaffedrickning, tidningsläsning, radiolyssnande senare hade tvättmaskinen tystnat. Jag fyllde en korg och började hänga.
Men vad var det med den röda Nyanjackan, i lätt vattenavstötligt material? Var den verkligen så här tung?
Det var den naturligtvis inte. Våt och tung var däremot min plånbok i svart läder som fanns i bröstfickan. Vått, väldigt vått, var också innehållet.
Upphängningen av tvätten fick vänta medan jag i köket försiktigt dissekerade plånboken. I en hög på köksbordet placerades en oläslig pappersgegga med kvitton, köpnotor och annat löst. På elementet placerades allt annat, utöver själva plånboken: Nyankortet, Vikingkortet, Pirkkakortet, simhallskortet, Stockmankortet, Valintatalos bonuskort, blodgivningskortet, bibliotekskortet, andelsbankskortet, och sjukförsäkningskortet.
Därtill det gamla körkortet från tidigt sjuttiotal som trots att det är i papper klarat sig förvånansvärt väl i sin enkla plastficka. Bilden hade visserligen fått en ny nyans med toning i kanterna, men det gjorde inte objektet sämre. Ett nytt skimmer låg också över bilderna på barnen som kletat sig fast vid ett fönster i plånboken, men även de fick godkänt.
Och pengarna då? Ja, de klarade sig alldeles utmärkt. Tre tjugo euros sedlar och en på fem hängde nytvättade och rena över elementet.
Så går det till att tvätta pengar.
