DELA

Pappa pappa = sant

Något så korkat som ”Mamma t 4” uttryckte i gårdagens messpalt om homosexualitet får inte stå oemotsagt. Även om messet innehöll så absurda argument att det kanske mest var en provokation blir jag arg. Särskilt de mest korkade åsikterna bör bemötas med seriösa argument – gång på gång måste det självklara poängteras för att stupiditeten inte skall få sista ordet.

”Att homosexuella ska få adoptera är fel för barnet. Kärlek i alla ära, men naturen har sin gång” skriver messaren.
Om homosexuella enligt någon slags naturlag inte skall ha rätt till barn, kan inte heller heterosexuella som av olika anledningar inte kan få barn på egen hand få adoptera eller assisterad befruktning. Enligt messarens grymma åsikt har naturen bestämt vem som blir bra föräldrar och vem som inte blir det. Naturen kan väl i konsekvensens namn inte bara drabba homosexuella?
Självklart skall alla, homosexuella likaväl som heterosexuella, som av olika orsaker inte kan få barn själva ha samma rätt som alla andra att få barn. Om vi skall diskutera vad bra respektive dåligt föräldraskap är kan vi inte utgå från föräldrarnas sexualitet och reproduktionsmöjligheter. Naturen bestämmer ingenting. Det är vi som tolkar naturen som sitter inne med besluten.

”Varför tror ni pojkar leker med bilar och flickor med dockor?” frågar ”Mamma t 4” i sitt mess.
Bilar har funnits i tvåhundra år. Hade män innan dess inte möjlighet att vara manliga? Om attributen bestämmer könet lever vi i en trång värld.
Många pojkar leker med bilar helt enkelt för att deras första leksak är en bil och för att de blir uppmuntrade till att leka med bilar. Av samma anledning leker många flickor med dockor och uppmuntras till att utveckla sin omvårdande sida. Förhållandet är enkelt att ändra bara man tänker självständigt: ge en pojke en docka istället för en bil och du har förskjutit åtminstone en aning vad kön innebär.

”Inget fel med homosexualitet den behövs för att inte överbefolkas” skriver ”Mamma t 4”.
Själv har hon rätt till fyra barn, medan andra skall vara homosexuella och inte få något barn alls. Ett mer själviskt argument mot homosexuellas rättigheter har jag aldrig hört.

”Barn har rätt till mamma och pappa” fortsätter messet.
Jag antar att ett sådant argument är ett slag i magen för alla är ensamstående, men framför allt blir jag skrämd för att åsikten förutsätter att kvinnor fungerar på ett sätt och män på ett annat. Ge mig en typisk kvinnlig egenskap och jag ger dig fem kvinnor som inte fungerar kvinnligt enligt den definitionen. Upphör de att vara kvinnor då?
Vad är det jag förväntas göra som kvinna som ger mig rätten att vara mamma tillsammans med en man? Vilken manlig egenskap är det jag förväntas komplettera med min enligt ”Mamma t 4”-definierade kvinnlighet?
Kön är ett oerhört trångt sätt att definiera människor på. Barn som växer upp behöver ha många olika slags människor med olika personligheter omkring sig. Om de människorna är kvinnor eller män har mindre betydelse. Vad som är viktigt är att de representerar många olika sorters tankar och sätt att se på livet.