Om romantiska telefonstunder och sånt
Jag läste någonstans att människan i dag tar in lika många nya intryckt per dag som människor som levde för hundra år sedan fick ta del av under en livstid. Det säger en hel del om hur mycket information vi konsumerar via våra skärmar i dag.
Så fort man får en minut över tar man fram telefonen och kollar Facebook. Jag lyckas aldrig kolla mejlen på datorn utan att hamna in på något annat, en blogg, en nyhetssida eller något annat. Jag gör det nästan omedvetet.
Mejlen, Instagram, nyheter, flödet är överfullt av bilder på kattungar och semesterbilder. Det senaste, det hetaste, snackisen, vem väntar barn, vem ska åka till Thailand, det regnar, det snöar eller solen skiner. Allt får du reda på genom några klick. ” Jag vet, jag såg det på Facebook” är bland det vanligaste man hör folk säga.
Det kallas digital stress, jag vet att det är något jag lider av. Jag har försökt minska på skärmtiden på både dator och telefon, men det är lättare att godisstrejka än att Instagramstrejka. Jag börjar bli trött på min Iphone. Varför kan jag inte låta den vara?
Jag såg en gammal telefon på loppis för ett tag sedan, en sån med snurrskiva. Det var inte ens särskilt länge sen man använde såna men tydligen anses dom vara retro nuförtiden. När jag såg telefonen fick jag lust att köpa den, den var vit och fin och jag föreställde mig själv sitta hemma uppkrupen i en stol med massa filtar och ringa mina vänner och prata i flera timmar. Sen slog det mig att lägenheten jag bor i inte har något telefonuttag.
Jag berättade om min romantiserade bild över snurrtelefonen åt vår kvällschef Lisa Bergkvist. Hon sa att det finns en adapter som gör det möjligt att förverkliga min dröm. Häftigt tänkte jag och var i samma stund tillbaka i min korgstol med filtarna runt omkring mig tills jag insåg att jag måste skaffa ett nytt telefonabonnemang för att kunna ha hemtelefon. Det blir dyrt, och vad länge det skulle ta att slå in alla mobiltelefonnummer på snurrplattan eftersom ingen jag känner längre har hemtelefon.
I viss mån känns det som att min digitala stress fortfarande är hanterbar. Jag kan anstränga mig så pass mycket att jag struntar i min telefon en hel dag. Men blir det ohanterbart i framtiden får jag seriöst fundera på att skaffa mig en hemtelefon och bara ta fram min iphone nu som då.
