Nödvändighet eller byråkratitjafs?
Över en miljon finländare har ett intyg i livsmedelshygienisk kompetens. Det är ett godkänt prov i livsmedelshygien som krävs vid arbete med oförpackade livsmedel. Tanken är givetvis god, för vem skulle vilja bli matförgiftad? Frågan är om hygienpasset verkligen utgör ett skydd.
EU kom 2004 med en förordning om att alla personer som arbetar med livsmedelshantering skall kunna bevisa sin livsmedelshygieniska kompetens, Finland och Åland valde då att införa det så kallade hygienpasset, vilket vi ett drygt decennium senare fortfarande är ensamma om.
Det är lagligt att i tre månader arbeta utan kompetensbevis och då kan man undra om man efter den tiden inte borde ha lärt sig det man behöver veta om livsmedelshantering. Tycker man däremot att det är för riskfullt att låta personer arbeta utan bevisad kompetens är tre månader en lång – för att inte säga riskfylld – tid och då borde lagen också ändras. Om vi antar att hygienpasset säkerställer livsmedelssäkerhet måste man fråga sig hur alla de andra 27 EU-länderna då klarar sig utan vårt fina system.
Sommartid arbetar en mängd unga med olika serviceyrken som innefattar kontakt med livsmedel. Många av arbetsgivarna kräver att deras anställda har hygienpass. På Ålands yrkesgymnasium kostar en tentamen 40 euro och ifall omtentamen krävs så debiteras man 25 euro extra för den. Många väljer att gå en kortkurs om livsmedelshantering innan tentamen, på Ålands yrkesgymnasium kostar denna kurs 125 euro. Priserna är liknande i övriga Finland.
Då man tar i beaktande att ca en miljon finländare har avlagt provet förstår man att personerna och institutionerna som erbjuder dessa kurser verkligen har tjänat en nätt liten slant på detta myndighetskrav.
Frågan som då måste ställas är om du och jag, som restaurangbesökare, har tjänat på detta och att notan faktiskt är värd att betala. Kanske, kanske inte. Det finns enligt Eviras talesperson Satu Meririnne inga statistiskt mätbara bevis på att så är fallet. Christel Mattson vid ÅMHM säger att de i Sverige är avundsjuka på vårt system. Men vem är det egentligen som är avundsjuk? Invånarna eller myndigheterna? Skyddar hygienpasset oss? Eller är hygienpasset bara ett sätt för myndigheterna att ha ryggen fri, att kunna säga när matförgiftningen väl bryter ut, att de från deras håll har gjort allt de har kunnat.
I hygienpasset ingår bland annat frågor gällande i vilken temperatur olika livsmedel bör förvaras och frågor om hur bakterier sprids. En allmän kunskap om dessa saker är förstås viktigt när man arbetar med livsmedel, men frågan är om hygienpasskravet verkligen är nödvändigt och ifall det alls har någon effekt på livsmedelssäkerheten.
En femtonåring följer de de regler som arbetsgivaren sätter upp och lär ut, inte de regler som man kan läsa om på ÅMHM:s webbsida. Ansvaret bör alltså ligga hos kökschefen då hen kan göra större skillnad än en papperslapp.
