DELA

Naturskatt på slitage

När jag blir gammal och tappar mitt hår, eller hur det nu var Beatles sjöng, då tänker jag mig att livet ska sakta ner och jag ska ha tid att minnas. Då ska jag sitta på min kammare med en filt över benen och komma ihåg sommardagar som smultron, små barns kullriga tår, smaken av foie gras med karamelliserade endiver (en gång!) och smaken av en kyss i regn.

Det jag förmodligen inte kommer att minnas ens då är det lilla, lilla i vardagen, det som flyter ihop med annat och är litet och trivialt, men ändå får luften att gå lättare in i lungorna. Att blåsippor blänker till i torra löv. Att det doftar så obeskrivligt gott tidigt på morgonen när björklöven slagit ut. Att daggdroppar på en gräsmatta, frostrosor på en ruta eller snett skymningsljus på en gisten brygga är hisnande vackra.

Det är bara sånt som man tar i farten, om man kommer ihåg att njuta av det. Man vet inte när man ser det att det betyder något, och man fullt inställd på att andra, djupare och viktigare saker är de som lämnar avtryck i hjärnan som kan tänkas grävas fram senare.
Jag lyssnade nyligen på ett pratprogram i P3, där en herre som var biolog- eller ekolog-nånting berättade om hur man bör värdera naturen i ekonomiska termer, och ta med vårt slitage på naturen i våra kalkyler, i stället för att alltid tänka oss att naturen gör allt gratis.

menade han inte livsmedelsproduktion eller skogsbruk eller malmbrytning, utan det faktum att bakterier arbetar, blommor blommar, träd växer, djur skuttar och fiskar sprattlar helt utan krav på ersättning. Naturen finns där, lever och verkar och är en grundförutsättning för människans liv på jorden.
Ändå har vi så liten respekt för den att vi inte förmår uppskatta aspekter av naturen som inte är direkt nyttiga för oss själva, precis här och nu.

Jag tycker det var en utmärkt idé han kom med, biologen. Låt oss införa en naturskatt på allt naturslitage, och för att vi får njuta av naturen även om vi misskött den så grundligt. Naturskatten ska vara progressiv förstås, eftersom de rika genom sin relativt sett större konsumtion gör av med mer natur. Den kan också vara kopplad till ägande och användning.
Alla pengarna som kommer in på denna skatt ska användas till att bevara det onödiga, det orörda, det kravlösa och vilda. Det ska gå till att i högre utsträckning låta bli naturen, så mycket det bara går.