När Nyan grep in
Minns någon Nordic Moneta?
Företaget som distribuerar samlarmynt via posten på Åland för att komma ifrån moms? Visst, nu går det upp ett ljus.
Detta Nordic Moneta ägdes till hälften av Myntverket när vi skrev om saken i mars. Det var ju så roande att notera att staten lurade staten på skatt.
Men inte längre. I fredags meddelade Myntverket att man sålt sin andel i Nordic Moneta. Om det är bra eller dåligt vet jag inte. Men beskedet kommer väldigt nära inpå att vi avslöjade den roande historien, som kanske inte var lika roande i allas ögon.
Ibland är det så att tidningarna skriver och får saker och ting att hända. Ibland skulle sakerna och tingen ha hänt ändå
Hur utvecklingen hade blivit i det här fallet om inte Nyan gripit in vet vi inte. Men just nu väljer jag att tro att det var vi. Jag behöver muntras upp, för jag har på helt oförklarligt vis tappa bort en halv insändare. Och det var inte vilken halv insändare som helst, det var den halvan av insändaren där skribenten hade samma syn som jag på en allvarlig fråga. Sådant tappar man bara inte bort.
Ni som dagligen hanterar texter på datorn ler nu aningen överlägset och tänker … nånting. Men faktum är att flytta texter är vad jag sysslar med dagligen – dagligen på jobbet. Och ibland hemma. Från e-posten till det redaktionella systemet.
Vi hade visserligen fått systemen uppgraderade just den dagen, så ingenting såg ut som förut, inte i mina ögon. Men ändå. Jag blockerade texten, jag kopierade texten och så lyfte jag över den för att kunna redigera.
När jag senare, när texten redan var i tryck, granskade resultatet visade det sig att första meningen hade följt med och sedan inget mer av sidorna 1 och 2. Efter det var resten av texten komplett.
Varför följde första meningen med? Det var ju den som lurade mig att tro att jag hade allt med mig.
Jag tror inte på troll. Jag tror inte att tingen har en egen vilja. Jag tror inte att gud skapade världen på sju dagar. Egentligen tror jag på väldigt litet sådant, som inte kan ledas i konkreta bevis.
Jag tror på evolutionen, det gör jag. Men jag anser att den kan bevisas. Jag är mindre säker på den globala uppvärmningen, men påstår inte att den är påhittad.
Men jag tror på apparaters inneboende avståndstagande till mig. Det gäller datorer, det gäller mobiltelefoner, det gäller bilar i viss mån, matberedare (elvispar är underbara, däremot), men först och främst datorer.
Eftersom det är nästan omöjligt att existera utan dator och man behöver ett bra mått av självtillit för att behärska den så tänker jag ge mig det nu: Det var vårt avslöjande reportage följt av en ledare som ledde till försäljningen av Nordic Moneta.
(Vem hade trott det?)
Harriet Tuominen
