När jag hade päls
Långt inne i skogen bor jag och min familj, vi bestämde oss för en promenad tidig morgon. Det var ännu lite disigt ute och solen hade ännu inte gått upp. En bit in i skogen sprang jag i förväg, en bit bort såg det ut som träden låg på sida så jag sprang dit av ren nyfikenhet. Hela skogen lutade nedåt som en väldigt brant slutning med träd på.
Jag sprang tillbaka till familj, men när jag nästan var framme sögs dom ner i ett hål i marken. Jag vände mej om, det hoppade två vesslor bakom mej och allt gick så fort poff sa de så föll jag med genom ett hål i marken.
Det var mörkt och jag kände mej konstig. Jag hade päls! Jag hade förvandlats till en mullvad som mer liknade en liten grävling. Jag satt stilla en stund när väggen bakom mej öppnades och jag låg då plötsligt i ett litet rum.
– Goddag, hörde jag en röst säga.
Det stod en mask framför iförd en rosa kjol och en rosett på huvudet. Jag frågade om hon kunde hjälpa mej att hitta min familj. Hon skulle hjälpa mej till skogens kung herr Sork men det var en lång väg dit…
Drömmar har fascinerat människor i över flera 1000 år, det har funnits många drömtolkare genom tiderna, böcker som skrivits för att kunna hjälpa oss förstå budskapet bakom de som vi drömmer.
Teorierna har skiftat genom åren och även hur man ska tolka dem på rätt sätt. De äldsta drömtolkare påstod att drömmarna var olika budskap från gudarna, andar eller andra döda. På den tiden ansåg drömmarna vara profetiska och vittnade om framtiden.
För 2000 år sedan skrevs en bok om drömtydning av en man vid namn Artemidorus han hävdade att det fanns mera än en sorts drömmar, varav den ena av dem var den profetiska medan den andra var den mer realistiska som var mer person inriktat och mer angeläget för stunden än för framtiden.
Många har pratat om att det är vårat undermedvetna som skildras i drömmarna och genom att minnas dessa kan vårat medvetna jag få en inblick i en ganska så okänd aspekt av oss själva eller att drömmarna är verktyg för att kunna lösa emotionella problem.
Trots det finns inget svar på all den forskning kring drömmar, de teorier som finns i dag är en blandning hopkok genom tiden. Forskarna vet inte ens varför vi sover, men drömmar är psykiska upplevelser som berättas i levande form de vet vi ju redan.
Vi kanske har svårt att komma i håg vad vi drömmer, i alla fall jag, men nångång då och då kan jag minnas hela historien. Vi drömmer ju trots upp till sex gånger per natt som vuxen så någonting borde man ju minnas. Men ändå är de en väldigt liten del vi drömmer som vuxna till skillnad från vad vi gjorde i fosterstadiet i mammas mage…
Jag blinkade till och i ett annat rum jag plötsligt var. En kanin i glasögon och hatt en sköldpadda med fluga och frack en sork så gammal och grå behövde sin käpp för att kunna stå. Han tog min käpp och slog den i golvet, allting blev svart.
