Med kartan upp och ned
Inga heller duger vem som helst. Det har Inga Heller förstått.
Visst man kan cykla land och rike runt, men det blir inte roligt med vem som helst. Med gobbin blir det roligt.
Redan i Karlstad börjar han skoja.
Hon ber om att få kika på kartan. Orienteringen längs småvägar är annars helt gobbins ansvar. Han är ju lots på vattnet och måste få utöva stigfinnandets konst även på torra land, tycker hon. Men ibland vill hon titta. Och då räcker han över den.
– Men älskling, utbrister hon. Den här kartan går ju inte att läsa. Den är upp och ned!
– Ojdå. Då måste jag gå tillbaka till affären och klaga!
Lyder svaret.
I Åmål faller hon och han för en efterrätt som servitrisen inte uttalar rätt och som naturligtvis sedan blir något av ett familjärt talesätt.
– Marängschwiss, säger hon. Marängschwiss.
Men gott var det.
I Vänersborg ber hon om att få kika på kartan igen.
– Men älskling, utbrister hon. Den här kartan går ju inte att läsa. Den är upp och ned!
– Släng den.
Svarar han då.
I Trollhättan går de lyckliga tu var för sig själva en stund. Sedan rapporterar hon:
– Det var en karl som tittade på mig i bokhandeln. Jo, det är sant.
– Han tyckte väl att du påminde om någons mamma, säger gobbin. Eller mormor.
Och det skrattar vi åt.
I Göteborg ber hon om kartan en stund igen.
– Men älskling, utbrister hon. Den här kartan går ju inte att läsa. Den är upp och ned!
– Ojdå. Ställ dig på andra sidan då.
I Varberg går de cyklande tu på en rockkonsert med en 60 artist.
– Jag kallar honom Pugh Vetefält, säger gobbin.
Och i väntan på framträdandet vill hon se på kartan hur de ska cykla dagen därpå:
– Men älskling, utbrister hon. Den här kartan går ju inte att läsa. Den är upp och ned!
– Så värdelöst!
Gobbin hävdar annars att damer aldrig kan vika ihop kartor. Det kan ligga något i detta, precis som att damer ser bilarnas färger framom bilmärke.
– Vad önskar du för bil, gumman lilla, frågade gobbin då när det var dags för bilinköp.
– En blå, svarar hon.
Om det regnar. Och det gör det på cykelsemestrar. Då säger gobbin som Pippi Långstrump:
– Man ska inte klaga över lite uppfriskande luftfuktighet.
Om det blåser. Och det gör det. Med och emot.
– När vinden är med oss håller vi ut armarna och cykelseglar, säger gobbin.
Varje morgon visar hon upp dagens outfit.
– Såhär blir det i dag. Kan jag se ut såhär?
– Snyggt! Är du rolig också?
Brukar han fråga.
– Klart det. Jag har ju lärt av dig.
Väl hemma efter sommarens cykeltur vill hon inspektera kartan för att med belåtenhet konstatera distansen de tillryggalagt.
– Men älskling, utbrister hon. Den här kartan går ju inte att läsa. Den är upp och ned!
– Men lilla gumman min! Ta en annan då!
