Lyckan i luften som en dimma
Ibland känner jag att det blir för mycket.
Ta en vanlig majkväll till exempel.
Jag kommer hem från jobbet efter en hyfsat produktiv dag. Jag får inte hjärtklappning när jag tänker på ledaren jag skrivit.
Sonen i tur har kommit ihåg att röja upp och plocka ur diskmaskinen. Jag vet vad jag ska laga till middag, och det är både enkelt och gott.
När ugnen är på hinner jag gå ut en stund. Där väntar två nakna och tre halvklädda små pojkar som fnittrar, rullar runt i gräset och berättar allvarliga saker med huvudet på sned.
Deras föräldrar står eftertänksamt och tittar på sina hus, så där som bara etablerade par gör när de inspekterar sina ägor.
Storken har landat i gränden, och nya lilla Krakel har kommit hem. Han är ytte-pytte-liten och ligger vid bröstet och njuter. Han doftar så gott. Storebror har fått skateboard, och är mest intresserad av nya konster.
Friden och lyckan runt den lilla är påtaglig som en dimma.
I kylskåpet finns en liten skvätt cava kvar från helgen, och den har aldrig smakat så bra som denna tisdag, medan jag hackar gurkan till salladen.
Medan jag lagar mat ska yngsta bagarfantasten fixa lite gott till kaffet. Det blir hastbullar med kardemumma, kanske den hemtrevligaste doften av alla.
Kycklingen blir klar precis när bullarna ska in i ugnen.
När disken är undanstökad finns det en halvtimme för DN och Husis, mörkrostat kaffe och bulle. Sedan finns en hel säck lammöron (tack Titte) att plantera. Medan jag gräver kommer grannar och barn igen, lockade av löften om kaffe och bullar. Kvällen går i småpratets tecken. När jag står där, lutad mot min spade och tittar på lilla H i äppelträdet, då kniper lyckan så hårt om hjärtat att jag nästan blir tårögd.
Ni förstår. Ibland kan vardagen vara bättre än på film, bättre än en feelgood-roman, bättre än drömmar. Och då kan man bli rädd.
Tänk om någon av dessa perfekta barn skadas. Tänk om en bil kör för snabbt, en sjukdom river tag i en kropp, en kärlek slocknar, ett jobb försvinner.
Tänk om detta, som inte är för mycket begärt men så oändligt bra, inte är beständigt. Tänk om det försvinner.
Självklart försvinner det. Självklart är det borta i morgon. Självklart är det just därför det är så bra.
Nina Fellman
