DELA

Lika knäppt som regeln om böjda gurkor

EU-kommissionen fattade tidigare i veckan ett beslut om att tvinga tv-tjänster typ Netflix, HBO och Amazon att erbjuda minst 30 procent lokalt producerat innehåll inom EU.

Motiveringen till förslaget är att man vill slå vakt om den europeiska audiovisuella sektorns mångfald.

När jag såg rubriken för nyheten läste jag den två gånger och baxnade. Vad har tagit åt EU? tänkte jag. Jag gillar mångfald, det är inte det, men … jag har så många frågor.

Vad räknas som lokalproducerat innehåll i ett EU-direktiv? Jag utgår från att det betyder ”i Europa producerat innehåll”, men helt säker kan man inte vara.

Vad händer om en tv-tjänst inte följer lagarna? Faktum är att det är EU-kommissionen som kontrollerar om alla medlemsländer följer unionens direktiv. Om ett land bryter mot något direktiv kan landet dras inför domstol. Det betyder alltså att Finland kan dras inför domstol om en tv-tjänst som finns här inte uppfyller kraven. Ska mina skattepengar gå till att betala böter för att ett kommersiellt bolag som verkar här inte följer ett EU-direktiv? Det låter snurrigt, för att inte säga knäppt.

Hur räknas mängden innehåll? Kan tv-tjänsterna köpa in ett paket med femtio kortfilmer från någon, billig, obskyr filmare från Östeuropa och sätta det längst in i filmbiblioteket i tjänsten och sedan uppfylla kraven? Grattis till den filmaren!

Kan man inte stöda den audiovisuella sektorns mångfald på något annat sätt? Det finns det ju! Regelrätta bidrag är annars ett sätt som EU använder sig frikostigt av. Det hade säkert funkat i den här branschen också.

Vad av denna kulturnationalism? Är det här en följd av starka vindar från det konservativa, högerorienterade och populistiska hållet i Europa? I så fall är det tragiskt.

Är motivet ekonomiskt? Borde inte tv-tjänsterna få utforma sina verksamheter så att de kan tjäna pengar? Jag kan förstå att man vill främja europeisk kultur, men kvoter och krav är sällan rätt väg. En kommersiell aktör ska väl få sälja en sådan produkt som de tror går hem hos tittarna? En kanske väljer banala amerikanska b-filmer där flickan och pojken gifter sig på slutet, en annan påkostade kriminal-tv-serier där man i detalj får veta hur kvinnan mördats och styckats av en svartsjuk man och en tredje kanske smala sydeuropeiska filmer som utspelar sig på vingårdar – eller vad som nu kan tänkas vara en gångbar genre.

I lagpaketet ingår även en del regler som ska skydda barn från skadlig marknadsföring och fenomen som våld, hat och terrorism. Det låter som det enda förnuftiga i paketet

Tack och lov ska det här ännu godkännas av EU-ländernas regeringar för att det ska träda i kraft. Jag hoppas de inte gör det. Det här låter nämligen lika knäppt som reglerna för hur raka gurkorna måste vara för att få säljas. Det direktivet togs som bekant bort.